Krogpatrullen: Konsertbaren

När småcharmiga lilla kvarterskrogen Mojo avtäcktes var det en pigg nykomling i ett inte alltför krogtätt kvarter. Sedermera tog man namnet Konsertbaren och utvidgade sina lokaler uppåt Vaksalagatan. Åren gick, Musikens hus kom på plats och tapasbaren Tilltugg öppnade intill. Nu har Konsertbaren emellertid dragit sig tillbaka till sin krubba och de forna expansionsmarkerna har intagits av nye grannen Höganäs brasserie. Läge för nystart med andra ord, och man har mycket gratis: Konsertbarens lilla originalrum borgade alltid för en känsla av hemtrevnad så fort stövlarna passerat tröskeln, så även nu.

Menyn bjuder på en del svenska klassiker som biffstek med lök mixat med lite modernare crossoverkäk. Allra mest överraskande är nog att de bjuder på en "ammis", en liten bjudrätt, som är en tryffeldoftande svampsoppa ackompanjerat med ruggigt krispiga, och rysligt salta, hemgjorda chips.
Förrätterna då? Jovars, De vitlöksgratinerade musslorna (75 kronor) är en ansenlig hög musslor i en lerskål med lättrostat mörkt bröd till. Underbart gott i all sin enkelhet att bara doppa det goda brödet i det rejält vitlökiga musselspadet. Crème ninon (75 kronor), en grön ärtsoppa med en härlig liten räkmacka bredvid sig, är också lika god som kul. Däremot övertygar inte den gratinerade chèvren (75 kronor). Enligt menyn ingår en höstsallad med svamp och nötter. Av svamp finns inte ett spår. "Höstsalladen" är salladsblad med grovt skuren rödlök (en styggelse), hela hasselnötter och en söt balsamicodressing. Smakerna är helt okej, men anrättningen känns ändå trist och lever inte riktigt upp till förväntningarna.

På varmrättsfronten är det lite soligare. Vegetariska majsbiffar med kryddigt grönsaksknyte och mangosalsa (129 kronor) visar sig förvisso bara vara biff i singularis, men den är mild i kryddningen och fluffig i konsistensen. Dock förvandlades den snabbt till en grönsakshög. Grönsaksknytet är mer en vårrulle i formen och består av fint skurna stavar av bland annat palsternacka i ett frasigt deghölje. Den rejäla hettan tonas ner av en sval salsa med mango och tomat. En vegetarisk rätt med tanke bakom, trevligt.
Osso bucco (kalvlägg med saffransrisotto, 189 kronor) är en betydligt mer rutinerad krogrätt: kalven ligger och myser i en mustig tomatsås, mört och fint, och risotton har fin saffranston.
Sotad lax (169 kronor) består av cajunkryddad lax, selleri- och äppelpuré, rotsaker och pepparrotssmör. Det starka pepparrotssmöret, som kommer i en klick lika stor som halva laxbiten, är härligt till den milt cajunkryddade laxen och de söta morötterna.

Konsertbaren håller hygglig efterrättsklass. Bäst är äppel- och mandelterrinen - två tunna skivor som består av en lätt syrlig äppelpuré varvad mellan lager av söt deg. Toppad med en kula mascarpone som fått en rejäl skjuts av kanel.
Havtornsparfaiten (75 kronor) delar patrullen i två läger, varav de mindre övertygade hävdar viss unkenhet i smaken, medan chokladtryffeltårtan (serveras med marinerade hallon och jordgubbsglass) för samma pris smakar som den ska. Jordgubbsglassen känns lite barnslig, eller snarare charmigt osofistikerad.
Och det är lite symtomatiskt för stället. Konsertbaren är inget för de riktigt uppnästa, samtidigt får man bra mat för en hyfsat billig peng.

Krogpatrullen: Konsertbaren

Hemtrevliga Konsert­baren är inget för de riktigt uppnästa, men man får bra mat för en hyfsat billig peng, tycker Krogpatrullen.

Hemtrevliga Konsertbaren är inget för de riktigt uppnästa, men man får bra mat för en hyfsat billig peng, tycker Krogpatrullen.