Krogpatrullen: Brasseri Höganäs

Patrullen fortsätter sitt svep längs Vaksalagatan med att inspektera nykomlingen Brasseri Höganäs lite närmare. En satsning som väcker såväl frågor som utropstecken till liv. Vi kan ju börja med namnet: Vaksalagatan kan väl inte direkt sägas ligga i hjärtat av Höganäs? Det ska till en hyfsat töjbar mäklare eller dylikt för ett sådant påstående. Emellertid ska man vara en riktigt stel typ för att inte uppskatta ställets härliga värme, både bildligt och bokstavligt talat.

Allra mest strålar det från köksöppningen längst in i lokalen där ett samspelt kockpar sliter bland grytorna och ställer fram sina Medelhavsinspirerade kreationer under en värmelampa dit serveringspersonalen dras likt honungsglada bin kring ett fluster. Med fördel kan man låta dem ta med sig bland annat oxfilécarpaccion (110 kronor) som är monstermör och serveras med citron att pressa, rostade pinjenötter, lagom spetsad tryffelcrème och en onödig hög rucola. Även säsongens svamp (90 kronor) - en rejäl skiva gott lantbröd med stekt ostronskivling och champinjon plus spansk skinka och lite riven fårost - och tigerräkorna (105 kronor), som har sällskap av söta och heta tärningar zucchini/aubergine, är en bra start.

Vid det här laget är det oftast redan imma på fönstren och folk börjar skruva sig lite på de udda stolarna. Men innan man får svalka sig med en av stans bättre efterrätter, brasseriets citronsorbet, står ett gäng varmrätter i vägen. På pastafronten funkar spagettin med kalvköttbullar (139 kronor) utmärkt, kalvsmaken är härligt tydlig även om den ännu tydligare översaltningen lägger viss sordin på anrättningen. För vegetarianer finns ett annat pastaalternativ, panzerotti (159 kronor), som är fyllda pastakuddar med soltorkade tomater, kronärtskocka, marsalavin och manchegoost. Tyvärr regnar det salt även här, men såsens sötma är intakt och pastan perfekt.

Självfallet måste man testa paellan för 215 kronor. Den spanska klassikern serveras i en vacker och läcker variant. Här tronar bland mycket annat en saftig bit marulk, pyttesmå pilgrims- och vongolemusslor, skivor av chorizo, frisk gremolata (persilja, vitlök och citron) och tomatsås. Det hade kunnat bli ett sammelsurium, men ingredienserna har hanterats varsamt och spännande smakbrytningar uppstår. Betydligt mindre spännande är oxfilén (285 kronor). Köttet är mört och grillat till önskad nivå, men tillbehören caponata och chiliaioli är inte så roliga: caponatan, en siciliansk auberginedominerad grönsaksröra som ska vara lite sötsyrlig, är mest söt och lite stark och bygger tillsammans med aiolin upp halsbrännevibbar om man tar sig ett glas vin samtidigt.

Äntligen dags för efterrätter! In med citronsorbeten (49/69 kronor). Extra trevligt att glasskulan, som ser lite enkel ut när den ställs fram, snabbt får en liten dusch mousserande över sig och sedan spritter muntert i munnen. Det finns fler fina glassar att förtära, som man stolt i menyn framhäver att de är egengjorda. Hallonsorbeten (49/69 kronor) är en god, sötfrisk boll som går i mål och snabbt rensar gommen. Lite bisarrt att den kommer pudrad med sötsalt lakritspulver vilket bör inmundigas med viss återhållsamhet. Höganäs gör också en underbar Crema Catalana (79 kronor) med ordentlig apelsinsmak under hårt täcke. Moccaglassen som serveras till smälter dock fort i värmen. Men det kan man ta.

Krogpatrullen: Brasseri Höganäs

Krogpatrullen gläds åt nya, trivsamma Brasseri Höganäs och gillar allra särskilt de härliga efterrätterna.