Den här gången letar vi hos Indian Kitchen som tidigare låg i hörnet Kungsgatan-S:t Persgatan, men sedan en tid finns i den spatiösa lokalen ett stenkast därifrån, i hörnet Kungsgatan-S:t Olofsgatan, där många krogar kommit och gått de senaste åren.
Lokalen är ganska spartansk med indiska mått mätt, med enkla möbler och små montrar som beskriver typiskt indiska kryddor. Mässingselefanterna i fönstret är obligatoriska markörer.
Vi blir väl omhändertagna och behöver aldrig vänta länge på maten, men servicen är inte direkt prydlig vi får t ex sitta och hålla i de använda besticken mellan för- och huvudrätt, vilket känns både fånigt och lite lustigt.
Pakora (20 kronor) är en förrätt vars starka, goda chutneysås skickar ut ilningar av skön hetta i kroppen. Men de friterade grönsakerna är nästan osynliga, ordentligt gömda i frityrsmet, vilket är en lätt besvikelse.
Chicken Tandoori är ett helt kycklinglår, vackert rött men knappast kommen direkt från tandooriugnen utan snarare uppvärmd innan den lagts på tallrik. Det hindrar dock inte att kycklingen är hyggligt saftig under den röda ytan och att de speciella tandoorikryddorna ändå avslöjar sig. Men bäst är faktiskt tillbehöret, den lena yoghurten som har en härlig syra.
Testpatrullen kastar sig gärna över det som är starkt, och Lamb vindaloo (95 kronor) utlovas vara "extra hot". Vi har visserligen ätit starkare vindaloo-rätter, till och med i Uppsala, men det förringar inte försöket att tillaga denna klassiker. Visst hettar det och nog har köket lyckats hyfsat med att få fram den kryddpalett som får oss att vilja äta indiskt, men då "lammet" smakar fullvuxet hade det mått bättre av att få puttra längre i grytan. Köttbitarna har onödigt mycket tuggmotstånd.
Chicken tikka balti (125 kronor) är en mellanstark rätt med grönsaker, grädde och curry. Vi får in en hel traktörpanna innehållande möra kycklingbitar i en sås med alla de där dansande, sprudlande kryddsmakerna som man gärna vill ha på tungan en bra stund. Det klarar man också, eftersom såsen är precis så het att smaken förstärks, men inte mer. Ris och lite varmt och mjukt naanbröd till och rätten får balans.
Om menyn är diger så är själva efterrättsdelen desto mer komprimerad, precis som på de flesta asiatiska restauranger. Av de tre desserter som erbjuds måste man dock testa Gajar ka halwa (35 kr). Låt inte beskrivningen avskräcka: riven morot kokt i mjölk och socker, gratinerad med nötter. Det låter suspekt men är riktigt gott. Förutom nötterna har rätten rikligt med kardemumma och russin, och serverad med en liten klick grädde blir det överraskande gott, som en morotskaka utan kaka. Finalen grumlas dock av att mjölken till kaffet inte är färsk, utan bildar små klumpar.
Kulfi (40 kronor) är indisk glass, kompakt och med genomträngande kardemummasmak. Mycket indisk, men bara god om man klarar den feta konsistensen.
Ordentligt mätta stövlar vi ut i hällregnet på Kungsgatan med en nota som än en gång bekräftar att äta indiskt nästan alltid är ett mycket prisvärt alternativ. Indian Kitchen är inget undantag.
Testpatrullen 24 november 2006