I det pärlband av krogar som ligger längs Vaksalagatan i höjd med Vaksala torg är den lilla lokalen på hörnet en utmärkt kvarterskrogslokal. Förr hette den Konsertbaren, sedan blev den Spessito 2 och nu heter detta krypin Bernos. Spessitos moderna bohemsnygga renovering finns kvar, men inredningen har blivit mer ombonad och fått en ny ton i guld och brunt. Ett imponerande antal platser ryms i den avlånga lokalen – men trots detta behöver man inte sitta i knäet på varandra. Det är klart trivsamt.
Bernos meny är en kvarterskrogsmeny, ganska rakt-på-sak med både planka och vanligheter av typen skaldjurspasta. Bemötandet är glatt och trevligt, det är lätt att få kontakt i den lilla matsalen, men när det gäller att korrigera fel funkar det tyvärr sämre. En rejäl miss under ett av Krogpatrullens besök bemöts knappt med en ursäkt.
Beställningarna tas dock i ett huj och maten kommer in lagom fort. Krogpatrullen inleder med en toast Skagen (99 kr), som är en enkel rätt som också går att få i hel portion. Men då måste man verkligen gilla räkfrossa … redan halvportionen är en generös hög schysta småräkor i inte alltför majonnäsig omgivning, på ett mörkt bröd. Gott men enformigt i längden. Soppor är för sällan sedda på förrättsmenyer, men här finns en champinjonsoppa (79 kr) som är tät i smaken och väl värd sitt pris. Mozzarellafyllda parmarullar (89 kr) är ytterligare en enkel och ganska god förrätt, som tyvärr lider av för mycket sälta och saknar en sötare motkraft.
Bland huvudrätterna hugger patrullen glatt in på en "planka på Bernos vis", som är en skaplig bit oxfilé med inte mindre än tre såser: bearnaise, rödvinssås och hickorysås. Bean är helt okej, men om man ska vara petig aningen tunn på vinägerrfronten. Hickorysåsen är bäst med rejäl rökighet och tung sötma. En baconlindad haricot vert och en tryffeldoftande potatisgratäng fullbordar en pysslig och trevlig rätt.
Lammlägg (205 kr) är resultatet av cirka fem timmars kok, uppger köket, och köttet på benet är mört och saftigt. Salcicciakorven till är god och bönorna fina, men ragun smakar mest som en konstlös tomatsås och drar ner intrycket av hela rätten. Skaldjurspastan (189 kr) är hemmalagad i sin karaktär. Skaldjuren är föga glamorösa, en del är av typen man köper i lag, men den perfekt kokta linguinin gör patrullen glad.
Efterrätterna gör patrullen förvånade – främst för att de är relativt många till antalet. Bernos crème brûlée (69 kr) uppfyller alla krav med knäckigt täcke och en vaniljgod kräm och är en bra avslutning. Bland dagens hemgjorda glass (69 kr) finns den fina kombinationen vit choklad och lime. Glassen smakar milt och gott men får en liten lustig konstistens av fettet i chokladen. Citronpajen (79 kr) är en besvikelse. Ja, eller paj förresten, vad man får är en liten pajform med digestivekross i botten och en hög citronkräm ovanpå. Inte så raffinerat, direkt.
Bernos mysiga lokal och fina läge intill Konserthuset borde vara lockelse nog för Fålhags/ Höganäsbor och musikälskare. Menyn kan säkert tilltala de flesta – förväntar man sig inte stordåd kan man få sig en godkänd middag till livs – i anslutning till ett besök i Konserthuset eller inte.
Bernos
Vaksalagatan 24 tel 018-10 09 10
Passar för: Konsertbesökaren som vill ha en helkväll.
Kök: Varierat, med idel krogklassiker.
Pris: Trerätters utan dryck (exempelpris): 350 kr
Prisvärt: Helt okej prisvärdhet, framför allt finns här rätter av lite olika pris för gäster som vill lägga olika mycket pengar.
Övrigt: För vegetarianer finns det halloumi i hamburgaren och kökets sallad … Inget jättebra vegohak, med andra ord.