En förutsättning för att kunna få ersättning för fel i bostaden är att man först anmält problemet till hyresvärden.
– Om man kan få kompensation för brister i lägenheten beror på hur länge felet pågått och hur omfattande det är. Det säger Glenn Karlsson, jurist vid Hyresgästföreningen.
– Säg att värden utför standardhöjande åtgärder i köket vilket gör det svårt att laga mat där under en tid. Det kan utgöra sådant hinder i nyttjanderätten av bostaden att det leder till kompensation, uppger Glenn Karlsson.
Andra fall då ersättning kan utgå är exempelvis störande grannar, trasiga vitvaror eller skador på lägenheten som orsakats av någon som bott där tidigare.
Hur mycket ersättning går det att få? Hyresgästen har rätt att kräva att bostaden är i fullt brukbart skick. Är en hyresrätt helt obrukbar är det enligt Glenn Karlsson rimligt med 100 procents nedsättning av hyran för den tid den inte går att använda.
Men spannet är brett och varierar från fall till fall. Säg att bostaden bara har en toalett och den slutar fungera. Det kan medföra större ersättning än om man har två toaletter och kan använda den ena.
Om en hyreslägenhet inte går att använda fullt ut går det i vissa fall att få ersättning.
Däremot ger bagatellartade eller mycket kortvariga brister sällan rätt till kompensation, till exempel en kärvande kökslåda, ett mindre läckage från duschhandtaget eller ett kortvarigt irriterande ljud. Men tvingas man förvara sina husgeråd i lådor i vardagsrummet under en renovering kan det bedömas som ett hinder i nyttjanderätten.
– Det måste alltid göras en skälighetsbedömning, framhåller Glenn Karlsson.
Den som drabbas av problem ska i första hand kontakta hyresvärden och begära att felet rättas till. Det är dessutom en förutsättning för att kunna få kompensation. Något man enligt Glenn Karlsson aldrig bör göra är att ställa in hyresbetalningarna, eftersom man då kan förlora sin bostad.
Att dra hyresvärden inför domstol innebär en risk eftersom man kan tvingas betala motpartens rättegångskostnader. På bilden Uppsala tingsrätt.
Om hyresvärden inte agerar kan hyresgästen gå vidare till domstol. Hyresgästen måste då kunna bevisa att felanmälan gjorts, samt ha dokumentation över de brister det handlar om, hur länge de pågått och vilka problem de orsakat.
Fysiska skador bör givetvis fotograferas, gäller det störande ljud kan en ljudmätning göras. Buller och lukt kan anmälas till miljökontoret.
Att gå till domstol innebär en risk eftersom den som förlorar kan tvingas betala motpartens rättegångskostnader.
– Hyresgästföreningen driver ibland sådana tvister åt medlemmar och kostnaden för vårt juridiska biträde ingår då i medlemsavgiften, uppger Glenn Karlsson.
Här är ett par rättsfall då hyresgäster begärt ersättning:
- En familj i Stockholm krävde kompensation för buller, vibrationer och byggdamm efter en omfattande ombyggnation som pågick i tre år. De hävdade att det tidvis var omöjligt att vistas i bostaden men fick ingen evakueringsbostad.
Familjen som bodde i en fyrarummare, begärde 50 procents hyresnedsättning för hela byggtiden. En domstol sa ja till kravet och fastighetsbolaget tvingades betala 266 000 kronor som kompensation.
- Ett fall där hyresgästerna förlorade gäller en hyresrätt i Göteborg. En familj bodde i en lägenhet där det uppstod fukt och mögel efter en vattenskada. Familjen hävdade att de fått hälsoproblem och ville ha 86 000 kronor i ersättning.
Men enligt tingsrätten kunde inte familjen bevisa att deras bristande hälsa berodde på fuktskadan. Dessutom bedömdes inte bostaden så oanvändbar som familjen påstått.
Familjen beviljades 15 000 kronor men dömdes samtidigt att betala rättegångskostnader på 359 000 kronor.