Bolåneräntorna i Sverige ligger på historiskt låga nivåer och har gjort det under flera år. Efter månader av spekulationer kom Riksbankens räntehöjning strax före jul, något som kom att påverka bolåneräntorna.
Och tendensen är ganska tydlig nu: Fler väljer att binda räntan över längre tid, även om den kortaste bindningstiden (tre månader) fortfarande tycks vara vanlig. Det är den som ofta benämns som rörlig ränta.
Hos SBAB valde 65 procent av de som tecknade nya lån i december att binda räntan på tre månader. Det är en minskning jämfört med månaden innan då 67,5 valde den bindningstiden. Det är en stor förändring över tid som skett. För tre år sedan, 2015, valde 82 procent att binda räntan i tre månader hos SBAB.
Även andra banker märker av samma tendens.
– Ja, fler och fler av våra kunder vill ha förutsägbara boendekostnader som är hållbara också på lång sikt, inte bara tre månader framåt, svarar Handelsbankens Johan Wallqvist.
Michael Skytt, bolånechef på Nordea, märkte trendbrottet i höstas.
– Vi sänkte räntorna på lån med längre bindningstider, samtidigt som det pratades mycket om Riksbankens kommande räntehöjning. Det blev en dramatisk förändring, säger Michael Skytt.
Han ser två huvudanledningar till förändringen.
– Det är i dag mycket liten skillnad mellan den rörliga räntan och den med bindningstid på 1-2 år. Samtidigt har många insett att den rörliga räntan inte kommer att bli lägre.
Och hur hög ränta ska man ta höjd för?
Privatekonomer talar ofta om vikten att stresstesta ekonomin, uppfattningen om hur stor räntehöjning man bör klara varierar i dagsläget från en fördubbling av den rörliga räntan till att klara en framtida ränta på 7–8 procent.
lars.johansson@unt.se