Spädbarns minne liknar vuxnas

Redan vid sju månaders ålder har barn utvecklat minnesmekanismer som liknar dem hos vuxna.

Minns tidigt. Redan vid sju månaders ålder visar spädbarn, som den här flickan, tecken på att ha så kallat episodiskt minne. Det är betydligt tidigare än vad man hitills har trott.

Minns tidigt. Redan vid sju månaders ålder visar spädbarn, som den här flickan, tecken på att ha så kallat episodiskt minne. Det är betydligt tidigare än vad man hitills har trott.

Foto: Ida Fagrell

Psykologi2017-01-02 07:01

Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet i en studie, som publiceras i facktidskriften Developmental Science.

– Våra resultat talar för att hjärnans mekanismer för att komma ihåg händelser som man själv har varit med om börjar utvecklas långt tidigare än vad de flesta forskare hittills har trott, säger doktoranden Kahl Hellmer vid Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

Enligt gängse uppfattning har spädbarn inte tillräckligt utvecklad hjärna för att i tid och rum minnas saker som de har varit med om.

– Den dominerande uppfattningen har varit att det är först vid fyra års ålder, då ett område i hjärnan som heter hippocampus är anatomiskt färdigutvecklat, som barnen fullt ut kan besitta denna förmåga till så kallat episodiskt minne, säger Kahl Hellmer.

Den nya studien omfattar grupper av fyra och sju månader gamla spädbarn och vuxna personer, som fick titta på fotografier samtidigt som storleken på deras pupiller registrerades.

– Från studier på vuxna vet vi att pupillstorleken är större för sådant som känns igen än för sådant som man aldrig tidigare sett. Däremot har ingen före oss har använt detta mått på episodiskt minne i studier på barn, säger Kahl Hellmer.

Experimenten, som gjordes vid Uppsala universitets barn- och spädbarnslaboratorium, hade exakt samma upplägg för spädbarnen som för de vuxna försökspersonerna.

Alla fick i tre omgångar, med några minuters mellanrum, titta på tecknade bilder. Vid den andra och tredje omgången visades både nya bilder som en del bilder från den första testomgången.

Hos de fyra månader gamla barnen påverkades inte pupillstorleken av om de fick se en helt ny bild eller en bild som de redan hade sett några minuter tidigare.

Hos de sju månader gamla barnen, liksom hos de vuxna försökspersonerna, vidgades däremot pupillerna när de på nytt fick se en tidigare visad bild.

– Vuxna reagerade dock med större pupiller direkt på en tidigare visad bild, medan spädbarnen gjorde det först när de fick se den en tredje gång. Detta indikerar att sju månader gamla barn har liknande minnesmekanismer som vuxna, om än inte lika effektiva, säger Kahl Hellmer.

I fortsatta studier går nu forskarna vidare och upprepar samma minnesexperiment samtidigt som den elektriska aktiviteten i hjärnan via elektroder på huvudet registreras på försökspersonerna.

– Det ska bli intressant att se om sju månader gamla barn och vuxna reagerar på liknande sätt även med detta mer direkta mått på hjärnaktiviteten, säger Kahl Hellmer.

Minne av händelser

Det episodiska minnet, händelseminnet, gör att vi kan komma ihåg saker som vi har varit med om i tid och rum – till exempel vad vi gjorde på julaftonen, hur vädret var på midsommaraftonen, vad vi åt till lunch eller, som i minnesexperimentet med spädbarnen, att vi tidigare sett ett fotografi.

Det episodiska minnet möjliggör också vad forskarna kallar autonoetisk kognition: förmågan att mentalt placera sig själv i det förflutna, i framtiden eller i påhittade situationer, och samtidigt vara medveten om sina egna tankar.

Termen episodiskt minne myntades av den kanadensiska psykologen Endel Tulving 1972. Han kontrasterade detta mot semantiskt minne, som innebär minne av generell kunskap, till exempel av ords betydelser eller att Stockholm är Sveriges huvudstad.

Med stigande ålder försämras det episodiska minnet, medan däremot det semantiska minnet brukar fortsätta att vara i stort sett intakt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!