Det visar forskare vid bland annat Karolinska institutet, Regionalt cancercentrum i Uppsala och Akademiska sjukhuset i en studie som publiceras i facktidskriften journal of Sexual Medicine.
– Att de flesta läkemedel mot sviktande erektion är undantagna läkemedelsförmånen kan vara en orsak till den ojämlikhet vi ser i behandlingen av impotens bland män med prostatacancer, säger doktoranden Anna Plym vid Karolinska institutet.
Svårighet att få erektion är ett välkänt och mycket vanligt problem bland män med prostatacancer, oftast som en biverkan av själva behandlingen med till exempel kirurgi, strålning eller hormoner.
– Trots att problemet är så vanligt och enligt många studier har påtagligt negativ inverkan på männens livskvalitet har vi väldigt dåliga kunskaper om hur Viagra, Cialis och andra läkemedel mot sviktande erektion används i denna grupp, säger Anna Plym.
I studien har forskarna med hjälp av flera olika register undersökt i vilken omfattning drygt 25 000 män med begränsad, potentiellt botbar prostatacancer under en tvåårsperiod efter att ha fått sin diagnos hämtade ut recept på läkemedel mot impotens på apoteken.
Oavsett om männen hade opererats, fått strålbehandling eller bara följdes upp med upprepade kontroller använde de impotensläkemedel betydligt oftare än män i samma åldrar utan prostatacancer.
Särskilt hög var användningen bland dem som hade opererats för prostatacancer. I den gruppen hade tre av fyra åtminstone någon gång under de två åren hämtat ut recept på något läkemedel mot impotens, jämfört med bara en av tolv bland män utan prostatacancer i samma åldrar.
För de flesta av männen som hade opererats var det första receptuttaget efter cancerdiagnosen också det enda under de två åren.
– Vi har inga uppgifter om varför så många efter en tid slutade att använda dessa läkemedel, till exempel om de tyckte att de hade dålig effekt eller inte längre kände något behov av dem. Men det finns tecken som pekar på att sociala faktorer kan ha spelat roll för detta, säger Anna Plym.
Det var betydligt vanligare att män med högre inkomster och högre utbildning använde impotensläkemedel under de två åren jämfört med lågutbildade män med låga inkomster.
Forskarna framhåller att flera frågor kring användningen och nyttan av impotensläkemedel bland män med prostatacancer återstår att besvara. Men redan nu tycker de att deras resultat ger flera signaler om att omhändertagandet av män med prostatacancer behöver förbättras.
– Dit hör att en utvärdering av erektionsförmågan alltid bör vara rutin i uppföljningen av patienter med prostatacancer, engagerad rådgivning till dem som har problem och att priset inte får vara ett hinder för dem med svag ekonomi att använda läkemedel mot erektionssvikt, säger Anna Plym.