– Det är uppenbart att tillgängligheten blir sämre och sämre. Och tillgängligheten är den viktigaste kvalitetsparametern som gör att patienterna litar på vården, säger Anna-Karin Klomp (KD), regionråd.
Hon menar att incitamenten för vårdcentralerna att klara vårdgarantin i stället måste stärkas.
– Tillgängligheten har funnits som ett kriterium för resurstilldelningen sedan 2009. Det är först nu när primärvården inte klarar målen som man tar bort det. Jag har svårt att tro att det inte finns ett samband, säger hon.
Malena Ranch (MP), ordförande i vårdstyrelsen, säger att brister på vårdcentralerna inte alls har med beslutet att göra.
– Den målrelaterade ersättningen har visat sig att ha mycket liten styrande effekt samtidigt som det är väldigt mycket administration runt det. Den stora förändringen vi gör är att vi skjuter till mer pengar och ökar anslaget med 5 procent.
Men är det inte bra med en morot för att klara vårdgarantin?
– De flesta både privata och offentliga vårdcentraler jobbar stenhårt med det här i alla fall. Det som gör att man inte klarar vårdgarantin är en rekryterings- och bemanningsfråga. Och där har vi nu utökat antalet AT-tjänster för att klara Uppsalas andel av det nationella behovet. På sikt kommer vi att behöva öka antalet praktikplatser ytterligare, säger Malena Ranch.
Tidigare har 2 procent av den totala ersättningen i primärvården varit en målrelaterad del, där de olika vårdcentralerna fått avdrag beroende på hur de lyckats uppfylla olika mål. Nu sänks den till 1 procent av den totala ersättningen. Dessutom ska tillgängligheten, det vill säga hur stor andel av patienterna som får telefonkontakt eller läkarbesök inom vårdgarantin, inte längre vara en grund för ersättningens storlek.
Enligt vårdgarantin ska patienten få kontakt via telefon samma dag som hen söker hjälp för ett hälsoproblem. Om det finns ett behov av att träffa läkare ska patenten få en tid inom 7 dagar.