Bristen på läkare i primärvården är stor. Det finns många läkarvakanser i primärvården och betydande geografiska skillnader i tillgången till fastanställda doktorer. I dag är var femte läkare i primärvården antingen vikarie eller hyrläkare, konstaterar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en ny rapport där man undersökt hur tillgången till läkare ser ut i primärvården. Visserligen är svensk hälso- och sjukvård totalt sett välförsedda med läkare, men antalet läkare i primärvården är lågt. Runt 50 procent av vårdcentralerna uppger att de skulle vilja – och skulle ha råd att – anställa fler läkare.
Men i Uppsala är läget förhållandevis ljust. Länsstatistiken visar att Uppsala har 1 700 listade personer per fast anställd läkare och vårdcentral, en bra siffra i förhållande till många andra län. I landstinget Dalarna, där bristen på distriktsläkare är som störst, går det en tillsvidareanställd läkare på 3 000 till 6 650 patienter.
Störst brist på fastanställda läkare finns utanför storstäderna. Många vårdcentraler, särskilt i glesbygden, stärker upp med hyrläkare eller vikarier. En hyrläkare är dubbelt så dyr att anställa som en fastanställd läkare.
– En hög andel tillfällig bemanning innebär att patienter riskerar att få träffa olika läkare varje gång de besöker primärvården. Det kan vara särskilt problematiskt för de som besöker vården ofta, till exempel äldre och personer med kroniska sjukdomar, kommenterar utredaren Eva Hagbjer vars slutsats är att såväl stat som landsting bör stärka styrningen av läkarförsörjningen för att möta patienternas behov.
Även om flera utredningar pekat på behovet av en stärkt primärvård har specialister i allmänmedicin minskat som andel av det totala antalet specialistläkare sedan 2008. Landstingen behöver i ökad utsträckning styra fördelningen av läkare mellan olika specialistinriktningar och utbilda en högre andel specialister i allmänmedicin, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.