– Jag blev löjligt glad och smickrad över att få frågan – och förvånad. Men jag har också upplevt hur vedervärdigt plågsamt det kan vara att förbereda ett sommarprogram. Jag såg ju hur Hans alltmer slutade bada och gick ifrån semesterlivet när han skulle skriva manus till sitt sommarprogram, säger Anna Rosling Rönnlund.
Att tacka ja till att göra ett sommarprogram är hennes stil. Hon älskar att göra saker för första gången.
– Mitt stora problem också! Det hade inte kunnat bli ett nej. Men får jag frågan en gång till är det tveksamt om jag kommer tacka ja.
När Anna nämner Hans är det hennes svärfar Hans Rosling som hon pratar om. Professorn inom internationell hälsa som blev kändis genom inlevelsefulla föredrag med rörliga bubbelgrafer som förklarade att tillståndet i världen hade blivit bättre. Något som var okänt för många. Till och med aporna hade fler rätt på kunskapsfrågorna som han gav till publiken.
Medan Hans Rosling gjorde succé hos en miljonpublik var det knappast någon som visste att det var två andra personer som hade hittat på dataprogrammet med de pedagogiska bubblorna som han charmade sin publik med.
– Ibland tyckte vi att det var plågsamt att vara så osynliga, men vi förstod att publiken ville ha en enda fixstjärna. Allt började med att Hans berättade om sina problem att nå ut med kunskapen och vi ville hitta lösningar på omöjliga problem. Ingen av oss är ordmänniskor utan vi var mer visuellt lagda, säger Anna.
Deras mjukvaruprogram Trendalyzer gjorde internationell succé men just när vi kommer in på det får Anna in sin sallad. Vi sitter på ett kafé och hon tittar en smula misstänksamt på getosten och rödbetorna. Fast det är inte maten som triggar hennes hjärnceller. Nej, det är salladsupplägget i en snygg vit skål med höga kanter. Att servera i skålar är trendigt men det blir nästan omöjligt att skära ingredienserna. Ja, alla har vi väl varit där, stretat och petat med kniv i skålen utan att kunna skära. Men inte Anna Rosling, hon tar helt sonika och tippar över salladen på den platta tallriken under skålen, och vips har hon fått en användarvänlig lösning.
– Det här avslöjar förstås att jag totalt saknar stil och finess. Men jag tänker ofta på hur saker borde vara, säger hon.
Anna Rosling Rönnlund växte upp i Ludvika. När hennes föräldrar skiljde sig var hon tre år och som sjuåring flyttade med sin pappa till Uppsala. Han skulle plugga och Anna började på Sverkerskolans lågstadium. De bodde en kort tid i Luthagen, flyttade sedan ut på landet och Anna fick gå i en byskola i Balingsta. Högstadiet gick hon på Valsätraskolan.
– När jag skulle börja gymnasiet var jag trött på allt bussåkande och ville till Katedralskolan. Den låg centralt och då slapp man byta buss. På den tiden fick man inte önska gymnasieskola själv, jag valde ryska för det fanns bara på "Katte", säger hon.
Planen lyckades. Hon kom in på Katedralskolan, slapp byta buss och hoppade av ryskan.
När hon var 16 år träffade hon sin blivande man, Ola Rosling. Precis som hans föräldrar, Hans och Agneta Rosling, hade träffats på samma skola. Så typiskt!
– Det störde mig. Jag som kom från en skilsmässofamilj var verkligen inte ute efter kärnfamiljsliv. Jag drömde om att vara självständig och fri, säger hon.
De gifte sig efter några år.
Anna drömde också om att bli konstnär och utbildade sig vid Fotohögskolan i Göteborg. Samtidigt läste hon in en magisterexamen i sociologi vid Lunds universitet. Hon och Ola bodde i Malmö och jobbade samtidigt med uppstarten av dataprogrammet Trendalyzer med bubbelgraferna. Det var under åren på Fotohögskolan som Anna upptäckte att det var vardagen som intresserade henne. Inte det där som sticker ut.
– Vanligheter rymmer glömda spår som berättar historierna om människors liv. Det är det normala som får oss att förstå världen – inte de stylade bilderna, säger hon som ville gestalta statistik på ett nytt, men inte tråkigt sätt.
År 1999 kom hon på Dollar Street, ett fotoprojekt för att visa hur världens socioekonomiska skillnader ser ut. Hon fotograferade sin mammas hem i Ludvika och sen ett hem i Dominikanska republiken. Genom ett Sidastipendium fortsatte hon plåta i Uganda, Sydafrika och Moçambique. Hon fotograferade människors hus, exteriören och insidan, sovrummen, sängarna, tandborstarna, medicinerna, mensskydd, ja, just sådant som ingår i människors liv. Och allt sorterades efter inkomst.
– Jag är ju uppvuxen i ett konstnärligt hem utan pengar. Efter somrarna berättade alltid klasskamrater om sina resor; jag hade aldrig rest. De berättade om världen och någon exotisk sanning av typen – så här gör man i landet x. Eftersom de varit där tyckte man att de sa sanningen. Jag blev mest irriterad av inte kunna visa att de hade fel, säger hon.
– Med Dollar Street vill jag visa vardagsmiljöer för att kompensera de där överdramatiska intrycken. Men jobbet med bubbelgraferna kom emellan, säger hon.
Fast Anna släppte inte idén och 2016 blev Dollar Street offentligt. Materialet med sina 30 000 bilder från 350 hem i 50 länder ligger ute på nätet alldeles gratis. Anna Rosling Rönnlund vill att skolor ska använda Gapminders material. Gapminder är stiftelsen som Anna, Ola och Hans Rosling bildade 2005.
– Det är dags för en ny syn på kunskap inom samhällsvetenskapen. Eleverna måste få lära sig tolka statistik och grafer för att förstå världen och hur den förändras. Det funkar inte att av prestige hålla kvar vid gamla sanningar. Jag har alltid tyckt illa om akademisk jargong. Självkritik bland vuxna behövs. Titta bara på hur barn upplever ny kunskap, de blir glada av att få lära sig något nytt, säger hon vars talang och uppgift är att göra svåra fakta intressanta och lättbegripliga.
Anna Rosling Rönnlund är inte nervös inför sitt sommarprogram. Hon är van att tala inför stora åskådarskaror. När Hans Rosling avled 2017 tog Anna och Ola över föredragshållandet. Då hade de redan jobbat med materialet i 18 år.
Vad kommer ditt Sommarprogram att handla om?
– Jag ska prata om hur det är att jobba passionsdrivet. Och vad som händer när tre personer ur samma familj arbetar tillsammans. När Hans blev kändis fick han ganska många ja-sägare omkring sig men det var inte vi. Vi hade många konflikter. Och vi tramsade mycket.
Och hur gick det nu med deras datamjukvara Trendalyzer som blev så bra att Google köpte upp det? Ja, det hinner vi inte prata om. Anna ska iväg till Järlåsa och hämta dottern som är på ridläger. Och när jag ringer för att komplettera intervjun, hinner vi några frågor, sen ska hon iväg på en fest som redan börjat och som hon lovat att dekorera.