"Om du börjar dela in människor efter etnisk härkomst, vad är nästa steg? Det är en farlig väg att ge sig in på", säger Ehsan Nasari (C).
Ygeman öppnade i en DN-intervju för att ändra kriterierna för vad som är ett utsatt område. Bland annat skulle ett maxtak på 50 procent kunna införas för andelen boende i ett område med "utomnordisk bakgrund", resonerade ministern.
Samtidigt som Ygeman menar att det skulle vara ett sätt att minska segregationen i landet, har han kritiserats för att peka ut människor av en viss etnicitet som problem. På onsdagen fick han stöd av Uppsalas kommunstyrelseordförande Erik Pelling.
Nu kommer kritik från flera oppositionsråd i kommunen. Såväl C som V och KD riktar skarp kritik mot det ursprungliga förslaget – och mot Pelling för att han stöttar det.
– Jag delar uppfattningen att vi måste se verkligheten som den är, säger Ehsan Nasari (C). Men det är många frågetecken kring förslaget. Jag ser inte framför mig hur det praktiskt ska gå till. Hur ska kommunen reglera det här? Vad händer om man överskrider 50 procent, ska man förbjuda människor att flytta in i en bostad på grund av deras etnicitet? Ska kommunen registrera etnisk bakgrund?
Är det önskvärt att ha en större blandning av människor i utsatta områden?
– Såklart. Men som Pelling själv är inne på, bostäderna är billigare i de områdena och det är därför folk väljer att flytta till exempelvis Gottsunda. Då är det ju bostadspolitiken vi behöver se över. S är inne på det men föreslår samtidigt maxtaket. Jag förstår inte logiken.
"Prata i stället om hur vi ska få fram fler hyresrätter", säger Tobias Smedberg (V).
Tobias Smedberg (V) tycker att S gör en fråga om ekonomisk klass och utsatthet till en fråga om etnicitet.
– När man villkorar rätten att bo utifrån om man är nordisk eller icke-nordisk så går det inte att beskriva som annat än att det är en direkt rasistisk politik.
Smedberg ser inte hur ett maxtak skulle leda till en större blandning av människor i bostadsområden.
– Prata i stället om hur vi ska få fram fler hyresrätter.
"Menar Pelling verkligen att man ska registrera vad folk har för etnicitet?" frågar sig Jonas Segersam (KD).
Enligt KD:s Jonas Segersam är utomnordisk bakgrund inte en intressant kategori. I stället värnar KD om att "stärka de västerländska värderingarna".
Vad är skillnaden?
– Skillnaden är när man börjar prata om nordisk härkomst, det är ju etnicitet och ras. För mig klingar det illa. Med västerländska värderingar menar vi värderingar som byggt samhället och utmynnat i mänskliga rättigheter. Problemet är när människor lever i parallellsamhällen och tar avstånd från de värderingarna.
Men vad skiljer er då från S? Ni talar om västerländska och icke-västerländska värderingar, S om nordisk och ickenordisk bakgrund.
– Etnicitet är ju svårt att göra något åt. Värderingar kan man ändra på. Vi inbjuder till att ta till sig de västerländska värderingarna medan S säger att de som är utomnordiska är diskvalificerade från födseln. Menar verkligen Pelling att man ska registrera vad folk har för etnicitet?
Ygemans maxtak ska användas "som en av flera indikatorer på hur arbetet mot segregation går", säger Erik Pelling (S).
Oppositionen drar förhastade slutsatser, menar Erik Pelling (S).
Ska kommunen registrera människors etnicitet?
– Det där är ju löjligt. Vilka som har invandrarbakgrund och vilka länder man invandrat från är ju redan offentlig statistik hos SCB. Poängen är att det finns en etnisk dimension i segregationen. Det måste vi kunna prata om och vi måste kunna följa utvecklingen statistiskt, säger han och tillägger:
– Man ska absolut inte tvinga någon att flytta.
Så hur ska kommunen reglera andelen med utomnordisk bakgrund i områden?
– Man kan inte och bör inte utifrån etnicitet vidta särskilt många åtgärder. Men man kan konstatera att här har vi etnisk segregation och det är en av flera indikatorer på att vi misslyckats. Då måste man ju vidta åtgärder som ändrar på det och bryter segregationen.
Ni tycks alla vara eniga om att en blandning av bostads- och hyresrätter i bostadsområden är en lösning. Varför menar du att det därutöver är rimligt med ett maxtak?
– Man får skilja på verktyg och indikator. Blandade upplåtelseformer är ett av flera verktyg för att göra oss mer integrerade. Att mäta skolresultat eller hålla koll på hur människor med olika bakgrund blandas är en indikator för att se hur det arbetet fortskrider.
Kritiker menar att det är rasism att prata om människor som "utomnordiska" och "nordiska". Vad är ditt svar?
– Det är fel. Oavsett om man pratar om invandrarbakgrund eller utomnordisk bakgrund är det en indikator på om vi möts i vardagen eller inte. Det är möjligt att ”utomnordisk” inte är det bästa måttet, och där är jag övertygad om att experter på SCB kan guida politikerna.