Stefan Siesing vid Uppsalapolisen leder kvällens Rimfrostinsats i Gränby.
Daniel Larsson som leder insatsen Operation Rimfrost tycker det är dags att Uppsalaborna får veta vad poliserna har att kämpa mot. Och hur få de är.
Vid 17-tiden en torsdag i maj rullar flera polisbilar in i Gränby. Det är ännu en arbetsdag för poliserna i Operation rimfrost, en satsning mot organiserad brottslighet. Idag står ett parkeringshus på Bruno Liljeforsgatan i fokus.
– Vi vet att det förekommer narkotikahantering i p-huset. Vi ska kontrollera personer som rör sig här som kan vara intressanta, berättar Stefan Siesing som leder insatsen.
Några poliser går in i byggnaden medan andra bevakar de fyra utgångarna. Stefan Siesing stannar kvar på gatan och håller kontakt med kollegorna via radio.
Tre killar kommer gående på gatan.
– Håll koll på dem, säger Stefan Siesing i sin mikrofon.
En svartklädd man som släntrar förbi väcker intresse. Han är känd av polisen sedan tidigare och blir visiterad men inget särskilt hittas på honom.
Inne i p-huset sniffar labradoren Sally omkring på jakt efter knark och vapen. Men inte heller hon får napp.
Efter någon timme beslutar poliserna att åka vidare. Till det yttre har det hela varit resultatlöst. Men Stefan Siesing ser det inte så.
– Det är viktigt att de kriminella ser att vi kan dyka upp var som helst och när som helst. De ska aldrig få känna sig säkra. Vi arbetar även med att bygga relationer med de boende. Vi har delat ut flygblad i trappuppgångarna för att berätta vad vi gör och för att få in tips.
Stefan Siesing betonar att ett av målen med Operation rimfrost är att öka tryggheten i utsatta områden.
– Att vi varit här i Gränby ikväll och visat upp oss har ett värde i sig.
Nästa mål under kvällen är E4 vid rastplatsen Mora Stenar nära Uppsala.
Operation rimfrost pågår i Uppsala sedan 31 mars och det främsta målet är att stoppa skjutningar.
Inom ramen för Operation rimfrost har polisen valt ut 180 personer i Uppsala som ofta förekommer i kriminella sammanhang. Tanken är att de ska sättas under press. Förstärkning har kommit i form av ett hemligt antal poliser från andra delar av landet.
Under Operation rimfrost kontrollerar polisen mängder av fordon och personer. Ett av målen med satsningen är att få bort skjutvapen från gatorna.
Det rör sig om en rad skilda insatser. Det kan handla om att söka igenom bostäder och bilar efter vapen och knark.
I arbetet ingår även att samla ihop alla anmälningar mot de aktuella personerna för att lagföra de skyldiga.
Daniel Larsson är insatschef för Operation rimfrost i Uppsala. Enligt honom är Uppsalas kriminella märkbart störda av att poliserna nu kontrollerar dem så ofta. Han säger att coronakrisen ytterligare försvårar för brottslingarna i och med att mindre narkotika kommer in i landet.
– Vi märker att de alltmer lever ur hand i mun och vi försöker utnyttja deras misstag när de flyttar knark och illegala vapen.
Vad Operation rimfrost resulterat i för Uppsalas del vill polisen inte redovisa. De enda siffror som släpps gäller hela Region mitt, som utgörs av tre län däribland Uppsala. Här är något av vad Operation rimfrost gett i Region mitt, räknat från starten i mars till och med förra veckan: 69 anhållna, 131 husrannsakningar samt beslag av 40 kilo cannabis, 17 skjutvapen och 6,4 miljoner i kontanter.
Är det ett bra utfall? Eftersom jämförelsesiffror saknas är det svårt att avgöra.
Frågan är vad som händer när Operation rimfrost avslutas i mitten av juni och alla extra poliser försvinner från Uppsala.
– Då är vi i princip tillbaka där vi startade, säger Daniel Larsson frankt. Men vi kommer att kämpa på med det vi har och vi har en strategi för att kunna behålla trycket mot de kriminella.
En kort samling då poliserna bestämmer att ett fordon i p-huset ska kollas mer noga.
Han har en pessimistisk syn på brottsutvecklingen.
– Jag har arbetat som polis i 28 år och det står alltmer klart för mig att den grova brottsligheten är här för att stanna. Den har vuxit kraftigt och vi är alltför få för att kunna slå ut den.
– Säg att vi arbetar mot tio personer i ett narkotikanätverk. Det kan innebära spaning och telefonavlyssning dygnet runt vilket drar enorma resurser. Straffen blir kanske ett par års fängelse och efter straffrabatter är de snart ute igen.
Daniel Larsson har bestämt sig för att vara ovanligt öppen. Han vill ge sin bild av vad Uppsalas poliser har att arbeta mot.
– Vi brukar aldrig avslöja hur få poliser vi är. Men jag tycker det är dags att allmänheten får veta hur det ser ut under vissa pass. Jag tror inte att folk förstår vidden av vad vi har att hantera när det gäller den grova brottsligheten.
– Följ med här, säger han.
Daniel Larsson går iväg till en tavla som hänger på en vägg i polishuset. Där syns en mängd små foton på poliser. På tavlan placerar han ena handen som då täcker ansiktena på en liten grupp poliser.
– Under min hand ryms det antal poliser som arbetar i yttre tjänst under ett vanligt dagpass i Uppsala. Det brukar röra sig om ungefär åtta poliser, det vill säga fyra radiobilar, säger Daniel Larsson.
Bakom Daniel Larsson skymtar bilder på de 180 personer som polisen bevakar under Operation rimfrost.
Vi fortsätter ett par trappor upp i polishuset och kommer in i ett rum där det också hänger små porträttfoton på väggen. Men de här fotona föreställer de som poliserna jagar. I själva verket handlar det om de 180 kriminella personerna på polisens Rimfrostlista.
– Det här är vad de åtta poliserna som tjänstgör under ett dagpass har att arbeta mot, säger Daniel Larsson och sveper ut med armen mot raderna av foton.
– De åtta poliserna ska åka på akuta larm om lägenhetsbråk, rattfyllor, inbrott och annat. Dessutom ska de försöka hålla koll på ett stort antal grovt kriminella Uppsalabor på Rimfrostlistan. Det är övermäktigt.
Han nyanserar bilden och tillägger att det finns en del andra enheter inom Uppsalapolisen som också bidrar i brottsbekämpningen. Men hans budskap är tydligt: Polisen har svårt att hålla jämna steg med den grova brottsligheten.
Polisens begränsade resurser väcker frågan hur effektivt det är sätta fokus på kriminella nyckelpersoner, som under Operation rimfrost.
Ett av de största projekten av det slaget var Alcatrazlistan som fanns 2008. Den bestod av Sveriges 262 grövsta brottslingar med sammanlagt 10 000 brottsmisstankar mot sig. Målet var att lagföra så många som möjligt av de 262.
Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, bidrog Alcatrazlistan sannolikt till något fler fängelsestraff för allvarlig brottslighet.
I Brås rapport framhålls att listor över så kallade targetpersoner kan bidra till att flera av dem åker fast eftersom mer akuta händelser annars ofta ges företräde. En fara med targetlistor uppges vara att de inte alltid fångar in kriminella som arbetar i skymundan, till exempel ekobrottslingar.
Forskarna vid Brå anser att sådana här listor inte bör överskattas. Personerna på listan är mycket brottsaktiva och därmed lagförs de troligen förr eller senare ändå.
Även de allmänna ytorna kollas av i flerfamiljsfastigheten som omgärdar parkeringshuset i Gränby.
Organiserad brottslighet är något som i högsta grad berör allmänheten. I en undersökning från SOM-institutet gjorde i fjol rankas det som en mer orosskapande fråga än klimatförändringar.
Rättsväsendet inklusive bland annat polis, domstolar och kriminalvården, kostar cirka 52 miljarder kronor om året. Med tanke på att en procent av alla män i Sverige står för cirka 35 procent av brottsligheten har samhället mycket att vinna på att få bukt med den organiserade kriminaliteten.
Men hur ska det gå till? Vid sidan av targetlistorna finns en rad metoder. Det kan till exempel handla om att beslagta brottsvinster, att hårdgranska brottsdrabbade branscher eller att jobba förebyggande för att förhindra nyrekrytering.
Brås hittills största utvärdering av satsningar mot organiserad brottslighet är från 2009. Granskningen gällde 43 specialprojekt där polisen riktat stora insatser mot enskilda individer, grupperingar och brottshärvor.
Specialprojekten bedömdes som något mer framgångsrika än jämförelseprojekten, det vill säga "vanliga" satsningar av polisen som inte tilldelats särskilda resurser. "Det ska dock betonas att utfallet för båda grupperna av projekt är lågt", konstaterade Brå.
Bland poliser dominerade uppfattningen att projekten inte haft någon bestående effekt på brottsligheten. En orsak enligt Brå är svårigheten att påverka organiserad brottslighet i grunden. Nätverksstrukturer och brist på hierarkier gör att den är svår att bekämpa, menar forskarna. Aktörerna är utbytbara och om någon försvinner fylls luckan av någon annan.
Längst upp i parkeringshuset på Bruno Liljeforsgatan finns en terrass. Buskar och ytor söks av i jakt på narkotika som kan ha gömts där.
Daniel Vesterhav forskar på Brå om organiserad brottslighet. Han framhåller att det krävs mer än repressiva satsningar från polisens sida för att nå framgång.
– Det gäller att analysera orsakerna till problemen och inte titta enbart på till exempel antalet skjutningar. Utifrån vad som orsakat problemen får man även ta in aktörer som skola, socialtjänst, föreningsliv, fastighetsägare och andra, säger Daniel Vesterhav.
För Uppsalas del är det ungefär så kommunen försöker arbeta i Gottsunda genom det 87-punktsprogram som ska finnas till och med 2020.
Daniel Vesterhav menar att den som växer upp i ett område med en stark kriminell kultur riskerar att redan från barnsben uppfatta brott som en del av tillvaron.
– Barn kan gå förbi pågående knarkförsäljning på väg till skolan. Då gäller det att få bort den synliga kriminaliteten och i en sådan situation kan Rimfrost ha effekt.
Han betonar även vikten av att kriminella erbjuds alternativ till en brottslig livsstil. När Brå intervjuat personer som varit inblandade i skjutningar har flera uppgett att de i perioder velat lämna det kriminella livet.
– Men det kan vara svårt om man är uppvuxen i ett utsatt område där man har sitt nätverk och där man kanske lever på att sälja narkotika. De här personerna behöver hjälp med att hoppa av, att flytta från området och komma i arbete, betonar Daniel Vesterhav.
En avställd bil i parkeringsgaraget vid Bruno Liljeforsgatan väcker polisernas intresse.