Joacim Tedenlind, som driver Uggelsta Ägg, berättar att runt 25 000 ägg per timme passerar packningsmaskinen när UNT är på besök.
– Vi levererar direkt till butik. Så den stressigaste veckan är själva påskveckan, säger Joacim Tedenlind.
Några höns finns inte på anläggningen. Just nu är det fyra äggproducenter som levererar ägg till Uggelsta Ägg, som sedan kontrollerar och märker äggen innan de packas i kartonger.
Joacim Tedenlind bedömer att försäljningen ökar ungefär 10 procent under påskveckan jämfört med en vanlig vecka.
Att påsken blivit en högtid som präglas av äggfrosseri har två olika historiska förklaringar, berättar Richard Tellström, måltidsforskare.
– Ägget är en uppståndelsesymbol och knöts därför till påsken, som är den viktigaste kristna högtiden. Dessutom började höns värpa ägg under våren, vilket innebar att tillgången på ägg ökade, samtidigt som man inte fick äta ägg under fastan, säger han.
Så sent som 1960 var det inte någon självklarhet att det fanns färska ägg under vintern.
– Hönorna värpte inte under vintern. I dag har vi manipulerat hönsen så att de tror att det är sommar året runt, säger Richard Tellström.
Det innebär att ägghalvor på julbordet också är en relativt ny företeelse.
– Det kom på restaurangerna på 1920-talet och hos gemene man på 60- och 70-talet.
Ägghalvor är dock något man bör undvika om man äter jul- eller påskbuffé på restaurang och vill få valuta för pengarna, enligt Richard Tellström.
– Ägghalvor är uppskattade av matgästerna, men är billiga för restaurangen. Tar man två ägghalvor har man förbrukat 15 procent av ätutrymmet. Ju fler ägghalvor du äter, desto mindre kan du äta av den dyrare maten, säger han.
Några andra skäl än att få valuta för pengarna vid smörgåsbordet finns det dock inte att undvika äggen till påsk, åtminstone inte enligt näringsexperterna.
Bettina Julin, nutritionist på Livsmedelsverket, säger att ägg är ett nyttigt livsmedel.
– Ägg är en bra källa till både protein, mineraler och till exempel D-vitamin, säger hon.
Kolesterolet i ägget har inte visat sig ha någon negativ effekt på hälsan.
– Ett ägg innehåller ganska mycket kolesterol. Men hos en frisk människa ser man inga samband mellan hur många ägg man äter och mängden kolesterol i blodet. Det finns en kontrollmekanism i kroppen som gör att den kroppsegna produktionen sjunker när man äter mycket kolesterol, säger Bettina Julin.
Susanna Larsson, som forskar om kost och levnadsvanor vid Uppsala universitet, tycker även hon att ägg fått oförtjänt dåligt rykte. En amerikansk studie som visade ett eventuellt samband mellan ägg och hjärt- och kärlsjukdomar, har fått kritik.
– I de amerikanska studierna har äggkonsumtionen varit kopplat till sämre matvanor överlag. I våra svenska studier, där man kunnat kompensera för sådana faktorer, ser vi inga samband mellan ägg och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, säger hon.
Och hur var det med klimateffekten? Ett kilo ägg ger klimatutsläpp motsvarande mellan 1 och 1,5 kilo koldioxid, det mesta från fodret. Äter hönorna soja som odlats på nyröjd mark ökar utsläppen.
Klimateffekten per kilo är i samma storleksordning som för mjölk. Nötkött ger mycket högre utsläpp på 23–39 kilo koldioxid per kilo kött (utan ben). En liter bensin ger som jämförelse utsläpp av cirka 2,9 kilo koldioxid.
Kritik mot äggkonsumtionen finns dock av andra skäl. När vi vill komma till en äggproducent för att göra reportage får vi nobben. Ingen vill ta emot oss av rädsla för att medieuppmärksamheten ska öka risken för aktioner från djurrättsaktivister. Därför får vi nöja oss med ett besök på ett äggpackeri.
Moa Richter Hagert, kommunikationsansvarig på Djurens Rätt, tycker det är problematiskt att det finns djurrättsaktivister som tar till olagliga metoder.
– Det är ingen verksamhet som vi vill förknippas med. Vi jobbar med opinionsbildning och konsumentpåverkan, säger hon.
Men hon tycker det är bra att minska konsumtionen av både kött och ägg.
– All minskning av animaliekonsumtionen är bra, och framför allt vill vi få bort burhönsen från industrin.
Är det inte bra att äta ägg i stället för kött för klimatets skull?
– Visst, ägg har lägre klimatpåverkan än rött kött. Men hönorna lever ett hårt liv i äggindustrin och dödas redan efter 1–2 års ålder. Dessutom krävs många fler individer i djurindustrin för att producera ett kilo ägg än ett kilo nötkött. Byt hellre ut nötkött mot något vegetariskt, för både djurens och klimatets skull, säger Moa Richter Hagert