Till påsk i Tierps socken under 1800-talets andra hälft åts ägg och lutfisk. Det kan man läsa i Håkan Libys bok: Uppland rustar till fest. Det gällde att skala äggen försiktigt så att skalen behölls så hela som möjligt eftersom husbonden ibland bjöd påskbrännvin i dem.
I Skogs-Tibble socken kunde en påsktupp, alltså en tjädertupp tillagas. I ett borgerligt uppländskt hem i början av 1900-talet kunde det till påsk dukas med rimmad laxrygg med korintsås och stuvad potatis. På påskafton var det lite som i dag: ett smörgåsbord med sill, småvarmt och kokta ägg. I dag ser många traditioner annorlunda ut.
Påsken är kristendomens mest betydelsefulla helg. Det religiösa budskapet är att påminna om Jesu lidande, död och återuppståndelse. Högtiden speglar det onda och det goda fram till påskdagen då de goda makterna slutligen segrar.
I Domkyrkan firas påsknattsmässa när stilla veckan är slut. Den börjar en timme före midnatt på påskafton med en nedsläckt kyrkolokal. Vid midnatt när dygnet går över i påskdag, uppståndelsedagen, tänds ljus runtom i hela kyrkan. En tydlig övergång från mörker till ljus.
– Hela stilla veckan som inleds med palmsöndagen går ut på att lindra Jesu lidande på korset. Förr fick ingen utföra vissa sysslor från långfredagen till påskdagen. Allt med hjul som att köra skottkärra, eller en vagn, spinna eller att röra i grytor, cirkelrörelser var bannlysta, säger Håkan Liby.
Människor fick inte heller dricka, man gömde undan vattenkannor och den mat som åts skulle vara salt för att väcka ännu mer törst - allt för att påminna om Jesu lidande. I en uppteckning från Blidö socken nämns att långfredagsmaten bestod av sikvälling, och i Torstuna socken sas det att så många droppar vatten man drack på långfredagen så många ormar skulle man få se under sommaren.
– Den som bröt mot normen att iaktta stillhet och hålla sig hemma under långfredagen kunde riskera att någon i smyg fäste en liten påse aska på ryggen. Den seden har beskrivits från Fjärdhundrabygden, från Nora och Knivsta socknar, säger Håkan Liby.
De onda farorna som hotade var oftast övernaturliga väsen och trollkunniga personer. Håkan Liby berättar i sin bok om de sägner som berättades i Uppland. Mest var det om kärringarnas färd till Blåkula. De åkte via socknens kyrktorn eller klockstapel där de gnagde malm från kyrkklockorna med tänderna. De flög på en sopkvast, en brödspade eller en ko(!) och drivmedlet var en smörja som häxorna förvarade i ett horn. Det finns exempelvis återgivet i en kalkmålning i Yttergrans kyrka. Den är från 1400-talet och visar tre trollkärringar som besöker Djävulen för att fylla på sina smörjelsehorn. Målet för färden var Den Ondes gästabud.
– Den här kyrkomålningen har jag tagit med i boken för att den är så intressant. Bilden visar att föreställningen om trollkvinnor fanns redan under medeltiden. Sedan kulminerar hela masspsykosen om att barn kunde peka ut kvinnor som häxor och att de brändes på bål under 1600-talet, säger Håkan Liby.
Allt detta är knutet till skärtorsdagskvällen och en folklig föreställning gick ut på att minimera risken för att kvinnor skulle ge sig iväg till Blåkulla.
– Man samlade ihop alla kvastar och sopborstar man hade utomhus och gömde dem. Man försökte att hålla sig inomhus och man stängde spjällen till vedspisarna så inte trollpackorna skulle kunna ta sig in. Fanns det misstankar mot någon viss kvinna var man väldig vaksam. Den här tron var fullt levande på 1800-talet och en bit in på 1900-talet.
Ägget har en stark ställning i påskfirandet som en universell symbol för livet och uppståndelsen.
– Går man tillbaka 150-200 år var det ingen självklarhet att det fanns gott om ägg. Men påsken sammanfaller, åtminstone här i Mälardalen, med att det blir varmare och hönorna kan gå mer ute och då börjar de värpa mer. Tillgången på ägg blir större. Det var vanligt att kvinnorna sålde äggen, man brukar säga att smör och ägg gjorde det möjligt för kvinnor att få egna kontanter. Men till påsken behövdes äggen.
I dag fokuserar vi allt mer på maten under påsken med ett utbud som mycket väl kan mätas med julbordet.
– Man kan bli matt över hur hårt påskmaten lanseras, det började kan man nog säga på 60-talet. Nu finns det en uppsjö av recept i alla medier, ägg i alla former, lax och framför allt äter vi hur mycket sötsaker som helst, det finns inte en livsmedelskedja som inte säljer lösviktgodis. Att överraska barn med små godisar kom redan på 1930-talet men då var det inte kilovis som det handlar om i dag, säger Håkan Liby.
Från att ha varit påskdagen så är påskafton nu den dag som mest förknippas med fest.
– Den här förskjutningen spelar en ganska liten roll i medvetandet hos människor, det är så förankrat i dag. Det är själva aftonen som är den stora dagen, precis som julafton blivit större än juldagen. Väldigt många som bor och lever i Sverige i dag delar heller inte nyanserna mellan dagarna i den här helgen. Då blir den svår att förstå, säger Håkan Liby.
På långfredag var det exakt en vecka sedan dådet på Drottninggatan i Stockholm. Charlotte Frycklund är präst i Svenska Kyrkan i Uppsala, hon tror att det påverkar hela påskhelgen.
– Ja, det tror jag, vi kommer att prata på ett annat sätt. Döden och ondskan har kommit närmare i och med händelsen på Drottninggatan. Om du frågar vilken församlingspräst som helst tror jag du får svaret att de tar med det i sin predikan, säger Charlotte Frycklund.