Flera kommuner hyllar och minns författaren Jan Fridegård, inte minst Enköping där han har ett på 90-talet grundat sällskap och en staty vid Fridegårdsparken.
I Håbo är han också välkänd, med sin gymnasieskola, sitt för året omdebatterade pris och sitt museum.
Även om Jan Fridegård föddes i Enköpings-Näs var det ju här i Håbo och Övergran han levde sina flesta uppväxtår, som statarbarn till pappan, ladugårdsförmannen på Katrinedals gård.
– Här berättar vi om både författarens liv och om hur det såg ut hemma hos en statarfamilj, säger Inga-Lill Vestman.
Hon är styrelseledamot i Håbo hembygdsförening, där medlemmarna turas om att stå till tjänst för att ta emot besökare under sommarhalvåret när det är utökade öppettider.
– Vi har öppet varje lördag och söndag fram till slutet av augusti, säger hon.
Någon rusning med spontana besökare har man inte.
– Däremot tar vi emot en hel del grupper, säger hon.
Inga-Lill Vestman säger att det mest är pensionärer som hon, som ställer upp som funktionärer och guider. Kanske inte bara av tidsskäl.
– Det är väl också i vår ålder man blir mer och mer intresserad av historia, säger hon.
Museets egen historia startade med att kommunen 1972 skänkte en timmerstuga vid Dyarne till hembygdsföreningen. Stugan flyttades till Övergransgårdens tomt, mitt emot kyrkan.
En kvartett i olika sammanhang kända Håbobor, nämligen Gunnar Tiblom, Gösta Bonde, Erik Hermansson och Bengt Andersson, bildade den kommitté som två år senare såg till att det kunde öppnas ett Fridegårdsmuseum på platsen.
I början av 2000-talet förnyades museet.
En statarbostad inreddes i ett av rummen. För att understryka det kallar man sedan dess museet för "Fridegårdmuseet - Statare och Hembygd".
Föreningen själv skriver i sin historik: "Rummet tillfördes dessutom bilder med bildtexter i urval av Ebbe Schön som visar den långa svåra väg Fridegård hade fram till erkännande som en av våra stora arbetarförfattare"
Precis vid ingången sitter porträttet av Jan Fridegård, målat av konstnären och Bålstabon Erik Hermansson.
Det här var hembygd även för Lennart Lundkvist, den vinkande cowboyen eller "Sheriffen i Övergran" som nyligen visade SvT-dokumentären om honom rubricerades.
Lundkvist har fått en egen liten minneshörna på övervåningen av Fridegårdsmuseet.
– Han kände Fridegård och var en av de första guiderna här på museet, berättar Inga-Lill Vestman.
Jan Fridegård
Född 14 juni 1897, död 8 september 1968.
Böcker i urval: Äran och hjärtarna, om sin soldattillvaro, romansviten Jag Lars Hård, Tack för himlastegen och Barmhärtighet. Torntuppen och böcker om trälen Holme, Trägudars land, Gryningsfolket och Offerrök. Svensk soldat, Lyktgubbarna, Flyttfåglarna och Arvtagarna.
Flera av romanerna har filmatiserats.
Museet finns mitt emot Övergrans kyrka. Kör länsväg 263 (gamla E 18). UL:s linjer 803 eller 895, hållplats Övergrans kyrka.