Otippat Vänsterprassel sätter press på S

Det har varit ett svettigt år för Uppsalas nya mittenstyre. Utan egen majoritet tvingas MP, S och L söka majoritet både till höger och vänster. Efter att först ha förpassat Vänsterpartiet ut i kylan har de tvingats göra ett politiskt lappkast.

För att få igenom sina förslag i fullmäktige måste mittenstyret har stöd av oppositionen. Genom att lägga så kallade överläggningsärenden kan styret hitta kompromisser.

För att få igenom sina förslag i fullmäktige måste mittenstyret har stöd av oppositionen. Genom att lägga så kallade överläggningsärenden kan styret hitta kompromisser.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala kommun2019-11-03 07:00

För att få igenom sin politik måste mittenstyret ha ett eller flera partier med sig annars röstas deras förslag ned i fullmäktige. Det var vad de tre mittenpartierna råkade ut för i våras. Vänsterpartiet gick samman med M, KD och C och tvingade Mittenstyret att lägga 10 miljoner kronor mer till äldrevården.

– Vi ville ha ett samarbete efter valet med mittenstyret, men blev avvisade. De trodde inte att vi skulle gå ihop med M, KD och C, säger V:s ledare i Uppsala, Tobias Smedberg.

Inför hotet om fortsatt otrohet har mittenstyret gjort upp. I nästa års budget, som ska tas i veckan, har V fått igenom ett 11-punktsprogram värt 16 miljoner kronor mot att partiet röstar på sin egen budget och inte går ihop med oppositionen.

– Det är en stor seger för oss, säger Tobias Smedberg.

Kommunalrådet Mohamad Hassan (L) bekräftar att mittenstyret misstog sig på V:s agerande.

– Därför har vi gjort upp med Vänsterpartiet om nästa års budget. Vi ville inte bli överkörda igen. Men överenskommelsen gäller bara den här budgeten, säger han.

Mittenstyrets vardag är full av beslut som måste få en politisk lösning. För att hitta stöd har styret infört ett möte med de ledande politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott, KSAU, en gång i veckan. Enlig KD:s kommunalråd Jonas Segersam lägger S, L och MP först fram sina förslag som så kallade överläggningsärenden för att testa hur de tas emot av oppositionen.

– Där sonderar man vad de andra partierna tycker och bakar in det i det färdiga förslaget för att kunna säkra en majoritet, säger han.

Therez Almerfors, kommunalråd (M), säger att det har lett till att politikerna i KSAU har tre gånger så många möten nu som tidigare. 

– Det kräver mycket mer tid för att få igenom ett ärende än förr.

Mohamad Hassan bekräftar att överläggningsärenden är ett sätt att söka kompromisser med övriga partier.

– När vi inte har egen majoritet måste vi göra det för att få igenom vår politik. Men man ska komma ihåg att det bara är några få ärenden vi bråkar om. Till 80-90 procent är vi överens, säger han.

Flera partier är dock kritiska: Tobias Smedberg anser att överläggningsärendena och mittenstyrets sökande efter kompromisser har gjort att politiken blivit mer trögstyrd och planlös - exempelvis när det gäller att få fram fler hyresrätter med låga hyror.

Jonas Petersson (C) tycker det känns som att mittenstyret inte har någon egen idé om vad de vill med sin politik och Simon Alm (SD) ser det som ett "bekymmer" att mittenstyret ändrar sig i olika frågor - det gör det svårt att driva oppositionspolitik.

Jonas Segersam anser att insynen och möjligheten för oppositionen att påverka är bättre med överläggningsärenden, men riskerar att vattna ur politiken. Han föredrar "klara majoriteter" som kan driva igenom sin egen politik.

Therez Almerfors tror det kan blir svårt för väljarna att veta vems politik det till slut handlar om. 

– Det blir en lång rad mellanmjölksbeslut. Vem ska ställas till ansvar för politiken, säger hon.

Kommunstyrelsen ordförande Erik Pelling (S) håller dock inte med om kritiken.

– Vi får bättre beslut som är mer kvalitetssäkrade. Det tar visserligen lite längre tid att lyssna in de andras synpunkter och ändra beslut om det kommer upp nya fakta, men vi har en bättre diskussion och analys av de ärenden vi tar upp. Vi lyssnar mer till varandra, säger han.

Ni har tre gånger fler möten än tidigare?

– Vi tar främst upp de ärenden som är svåra och kräver en diskussion. Alternativet skulle vara att vi hade diskussionen själva. Nu når vi en bättre samsyn kring förslagen. 

Men ni gör väl det här av nödtvång, för att ni saknar egen majoritet?

– Men jag tycker ändå det här sättet att arbeta är bättre än det traditionella där det block som har majoritet pratar ihop sig och driver igenom sina beslut. Jag skulle vilja behålla det även om vi hade egen majoritet, säger Erik Pelling.

Är inte risken att det blir mer av en mellanmjölkspolitik, som Therez Almerfors (M) säger?

– Jag har testat att leda Uppsala både i majoritet och i minoritet. Det är lätt att gräva ned sig i politiska skyttegravar. Vi försöker få fram det bästa från alla partier. Det som är bäst för Uppsala, säger Erik Pelling.

Hur ser då mittenstyret på sitt eget samarbete?

– Det har fungerat bra hittills. Vi förhandlade knäckfrågorna innan vi gick samman. Det som kommer upp försöker vi parera direkt. Det värsta är att sopa känsliga frågor under mattan, säger Mohamad Hassan.

Jonas Segersam (KD) föredrar klara majoriteter.
Jonas Segersam (KD) föredrar klara majoriteter.
De sitter i fullmäktige

Under mandatperioden 2018–2022 styrs Uppsala kommun av en koalition som består av Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. Tillsammans har de tre partierna 35 av de 81 mandaten i fullmäktige.

Nio partier sitter i kommunfullmäktige.

Parti och mandat.

Socialdemokraterna: 21 mandat

Moderaterna: 14

Vänsterpartiet: 9

Centerpartiet: 7

Liberalerna: 8

Sverigedemokraterna: 7

Kristdemokraterna: 6

Miljöpartiet: 6

Feministiskt initiativ: 2

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!