Flickorna är duktiga, men känner sig mer otrygga. För killarna räcker det med att komma in på en yrkesutbildning. Östhammars kommun behöver reflektera mer över varför det ser ut som det gör, menar Skolinspektionen. De analyser som görs bedöms vara "otillräckliga och sporadiska".
Det måste till åtgärder som är tydligt riktade till elever med sämre förutsättningar. Myndigheten vill se en modell för hur resurserna ska fördelas, som tar hänsyn till bland annat socioekonomiska faktorer, personalens kompetens, skolmiljön, elevernas kunskapsresultat och behov av extra stöd.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Josefine Nilsson (C) säger att skolledningen påbörjat ett arbete med att ta fram bra underlag.
– Vi behöver, precis som Skolinspektionen skriver i granskningen, intensifiera och fördjupa analysarbetet, säger hon.
Hur upplever du, som politiskt ansvarig, kritiken?
– Jag tar självklart detta på stort allvar. Det är positivt att skolinspektionen stöttar oss i arbetet för att komma framåt i vår skolutveckling, säger Josefine Nilsson.
Skolinspektionen har fördjupat sig i studieresultat och trygghet, samt hur elever med sämre förutsättningar ska kunna nå målen.
Vad gäller exempelvis studieresultat menar Skolinspektionen att skolledningen har tillgång till en mängd bra data, men att man inte tydliggör orsakerna.
Bland annat är underlagen uppdelade på kön. Här, som på många andra håll i landet, är det stor skillnad mellan flickor och pojkar. På en skola i Östhammars kommun skiljer det så mycket som 88 meritpoäng mellan flickor och pojkar i nionde klass läsåret 2018/19. På riksnivå är skillnaden 26 meritpoäng.
Det förklaras med att "pojkar ofta är nöjda med prestationer på lägre nivå". Vilket betyder att pojkar skulle tänka strategiskt och rikta in sig på att klara den nivå som ger dem behörighet för ett yrkesprogram i gymnasiet, medan flickor vill göra sitt bästa oavsett krav och förväntningar.
Pojkar känner sig dessutom tryggare än flickor.
– Man måste komma ihåg att det är väldigt få elever vilket gör att varje elev ger ett stort utslag åt det ena eller andra hållet. Detta är visserligen ett nationellt känt problem att flickor presterar bättre än pojkar, men den här skillnaden är för stor. Vi behöver bli bättre på det kompensatoriska arbetet, säger Josefine Nilsson.
Men har pojkarna typ gett upp?
– Nej, verkligen inte. Forskning konstaterar att förklaringen är mångbottnad. Det finns faktorer som antipluggkultur och senare mognad hos pojkar och att flickor förväntas vara engagerade och flitiga på lektionstid. Flickor läser generellt mer än pojkar och mycket skrivande verkar missgynna pojkar.
– Det handlar inte om att pojkarna ger upp utan om att vi behöver ge alla individer rätt förutsättningar, säger Josefine Nilsson.
Ett vanligt sätt att möta behoven är att helt enkelt sätta in fler lärare. Anpassad undervisning, samarbete med sociala myndigheter och lovskola används också för att höja resultaten. Hur framgångsrikt det är behöver dock analyseras, menar Skolinspektionen.
I Östhammar finns nio grundskolor som tillsammans har omkring 2 300 elever. Kommunens skolor har som helhet lägre studieresultat om man jämför med rikssnittet. Det förklaras med att studietraditionen i kommunen är svag och att ett skolområde har stor andel elever med utländsk bakgrund.