Fiskebeståndets utveckling i Bottenhavet oroar Magnus Appelberg, foskare vid SLU i Öregrund.
Sedan början av 90-talet har fiskeridödligheten ökat markant och de senaste åren har kvoten på strömming i Bottenhavet minskat. Nu är kvoten satt till cirka 60 000 ton, och det är en halvering jämfört med kvoter från tidigare år.
– Fångsterna har ökat och framförallt är det finska båtar som är aktiva i Bottenhavet. De har i snitt dragit upp runt 100 000 ton de senaste åren vilket är ungefär 85 procent av de totala fångsterna. Sverige står bara för 15 procent, säger Magnus Appelberg, forskare vid SLU:s kustlaboratorium i Öregrund.
Vid sidan av den ökade dödligheten har också den storvuxna strömmingen minskat. Från 2000-talet har andelen strömming över 18 centimeter gått från 40 till 15 procent. Det innebär att djur som lever på strömmingen kan få näringsbrist.
– Vi har sett att sälen blivit magrare och det är inte bra. Den vill äta de största strömmingarna. Antagligen beror det på att fisketrycket blivit större, men det kan också vara ett resultat av att storspiggen ökat. Den lever nämligen på strömmingens rom, säger Magnus Appelberg.
Ett annat problem är att strömmingen blir könsmogen tidigare. På 80-talet var runt 20 procent av tvååringarna könsmogna, men den siffran är nu uppe i 90 procent. Antagligen beror det på fiskeindustrins verksamhet i Bottenhavet, men det kan också bero på att antalet sälar blivit fler.
– När vi ser mönstret av en förskjuten könsmognad beror det ofta på att andra djur äter de äldre individerna och då tvingas de yngre att bli könsmogna tidigare. Det är evolution, men trenden gör oss oroliga för de äldre fiskarna är viktiga för hela ekosystemet, säger Magnus Appelberg.
Resultatet blir att det småskaliga kustfisket får lida och det får allvarliga socioekonomiska konsekvenser, menar Magnus Appelberg.
– Utvecklingen riskerar att slå ut hela det småskaliga kustfisket. Eftersom kustfisket egentligen drivit hela utvecklingen av kustsamhället kommer hela landsbyggdsutvecklingen att påverkas om ingenting görs, säger Magnus Appelberg.
Under vintern samlas strömmingen på djupare vatten där det inte är lika kallt. Det här känner trålfiskarna till och gör därför sina fångster mellan januari-juni när strömmingen är samlad.
Han skulle vilja begränsa fisket under vintern, men havs- och vattenmyndigheten vill avvakta.
– Fisket spelar en stor roll, men det finns andra faktorer som påverkar. Vi behöver mer data från både Sverige och Finland för att få en tydligare bild, säger Gry Sabebakken, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.