Thomas var en som Statistiska centralbyrån kontaktade och ville ha information av när statistiken samlades in.
– Det är bra att Jordbruksverket tagit fram statistiken, så att alla blir mer medvetna om vildsvinens framfart och vilka skador de orsakar för oss jordbrukare. Vid ett tillfälle såg han tjugofem vildsvin på en och samma plats här ute, det är klart man känner sig maktlös och frustrerad när man vet vad de förstör, säger Thomas Nordman som själv odlar vete, korn, raps och lite vall på 110 hektar odlingsbar mark.
Han odlar mest vete. En av de grödor som vildsvinen gärna går på.
– Från juli och framåt hösten äter vildsvinen mycket frön och frukter, och ger sig då på odlade grödor. I viss omfattning har jag anpassat valet av vad jag odlar med hänsyn till vildsvinens framfart. Jag skulle säkert odlat ärtor om det inte varit för vildsvinen, säger Thomas som arrenderat gården sedan år 1988.
Första gången han såg vildsvin var år 2006.
– Man vet aldrig var man har vildsvinen. De förflyttar sig snabbt över ett dygn. De plöjer upp marken på nolltid. Över en natt kan mycket bli förstört. Och de går in på villatomter. För inte så länge sedan fick en granne sin gräsmatta förstörd.
Han ser hur vildsvinen blir allt fler. Det skrämmer, inte minst med tanke på att värdet de sopar undan för jordbrukaren ligger på cirka 700 kronor per hektar. Den som får 100 hektar förstört gör en ekonomisk förlust på i storleksordningen 70 000 kronor.
På Ora säteri finns ett jaktlag som skjuter vildsvin.
– Min personliga inställning är att de två bästa sätten att komma till tals med problemet vildsvin som förstör våra grödor, är att folk rör sig i området och att jakt bedrivs. Men för att jakten skulle vara tillräckligt effektiv skulle det behövas jägare här varje dag. För att bli kvitt problemet är utrotning det enda sättet.
Det är första gången en undersökning av det här slaget görs.
– Vi vill helt enkelt få mer kunskap och ett underlag som kan vara grund får kommande insatser, säger Ann-Marie Karlsson, chef för statistikenheten vid Jordbruksverket.
Statistiken visar att vildsvinen står för de flesta viltskadorna i lantbrukarnas grödor.
– Det ställer självfallet till problem. Lantbrukarna måste bland annat anpassa valet av grödor till sådana som är mindre attraktiva för vildsvinen. En tredjedel av jordbrukarna påverkas av detta och det vildsvinen förstör mest är blandsäd, sedan kommer havre, säger hon och fortsätter:
– Följden blir att lantbrukarna avstår från att odla exempelvis havre eftersom det är begärligt och det i sin tur påverkar böndernas ekonomin negativt eftersom havre betyder mycket för böndernas ekonomi.
christer.bergstrom@unt.se