Lantbrukare kan får miljöersättning för att hålla värdefulla betesmarker öppna. Men när vildsvinen bökar upp naturbetesmarker försvåras skötseln.
– För naturbetesmarker som blir vända upp och ner kan vi inte ansöka om ersättning. Man blir lite missmodig, säger Bo Larsson som har betesdjur norr om Uppsala.
I fjol utbetalades totalt 31 miljoner kronor till 1 100 lantbrukare för betesmarkerna på 16 000 hektar i länet. Helene Holstein, som är chef för enheten för landsbygdsutveckling på länsstyrelsen, berättar att handläggarna de senaste åren fått samtal om vildsvinsproblem framför allt i de östra delarna av länet.
– Det finns mycket arter i betesmarkerna som kräver mulens hävd, det vill säga tramp och betning från djur. Tanken mer den här ersättningen är att gynna en viss typ av flora och fauna som blir allt mer sällsynt. Ett vildsvin går som en jordfräs över marken och innebär ett helt annat skadetryck än betande djur. Det försvårar skötseln för lantbrukarna och tar bort hävdvunna arter som är rödlistade, säger Helene Holstein.
I forskarvärlden finns en kunskapsbrist om den växande vildsvinsstammens konsekvenser för den biologiska mångfalden.
– Det skulle behövas studier som följer de här effekterna både på kort och lång sikt, säger Tommy Lennartsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald som är en centrumbildning mellan SLU och Uppsala universitet.
Han är också verksam vid Upplandstiftelsen och arbetar med artbevarande i jordbrukslandskapet.
– Kusttrakterna i Uppsala län har drabbats ganska hårt. Vissa orkidéer verkar de söka upp aktivt. Det finns öar där vildsvinen ätit slut på Adam och Eva, som är en karaktärsart annars. Man har även sett att vildsvin bökat sönder växtpopulationer vilket drabbat både växterna i sig och de insekter som lever på växterna.
När vildsvinen bökar efter mat frigörs näring i växternas rötter, vilket gynnar en del arter i flora och fauna medan andra som är mer krävande missgynnas. För vissa naturtyper kan ett måttligt bökande förmodligen vara av godo eftersom det gynnar frönas groning, säger Tommy Lennartsson.
– Det finns naturtyper som hotas i dag av att det är för lite störning i markskiktet, skogsbeten som vi haft mycket av i Uppland där marken börjar växa igen med tjocka lager av mossa. Där kan jag tänka mig att vildsvinsböket är positivt, men jag tror inte att det finns några studier på det heller.
Tommy Lennartsson menar att det framöver kan visa sig att särskilda åtgärder behövs för att rädda sällsynta arter.
– Om man behöver stänga in värdefulla marker krävs i princip rovdjursstängsel, och då blir det förstås väldigt dyrt.
Christer Pettersson är nationell expert på Naturvårdsverket. Han delar bilden att det saknas kunskap om vildsvinsstammens betydelse för den biologiska mångfalden i ett större sammanhang.
– Vildsvinen kommer lokalt att påverka en tid som de uppehåller sig där. Men allting talar väl för att det kommer att både kunna missgynna och gynna mångfalden, det beror på tidsperspektiv och område. Det är en fråga att ta med i den fortsatta vildsvinsförvaltningen och något som är värdefullt att få kunskap om.