Läsåret 2014/15 bedrevs ett pilotprojekt på Frösåkersskolan i Östhammar. Alla elever i årskurserna 7–9, totalt 230 stycken, fick då varsin Ipad (av skolan kallad lärplatta) och undervisningen förändrades för att passa det digitala hjälpmedlet.
– Det digitala samhället är här och vi har bara att förhålla oss till det. Det finns ingen väg tillbaka och det var därför vi drog igång det här projektet, säger Håkan Blom, rektor på Frösåkersskolan.
Sedan augusti i år är elevernas lärplattor inte längre något projekt utan har integrerats i skolverksamheten. Det har även utökats så att samtliga högstadieelever på Olandsskolan i Alunda har varsin lärplatta och efter jul väntas samma utveckling ske på Vallonskolan i Gimo och Österbyskolan i Österbybruk.
Håkan Blom summerar projekttiden med orden "ömsom vin, ömsom vatten". Till en början fanns en hel del teknikstrul och den plattform undervisningen skulle bedrivas på var inte optimal. Men efter de inledande problemen har det fungerat allt bättre och nu tycker han att det mesta rullar på.
– Men vi har fortfarande problem med att vissa elever hellre spelar än hänger med på lektionerna och det arbetar vi med, säger Håkan Blom.
Värre är dock den vårdslöshet han upplever att en del elever visar sina lärplattor. Visst kan det hända olyckor så att exempelvis en skärm går sönder, men det har varit för mycket av den varan för att allt ska anses vara olyckshändelser.
– Det här är ett stort bekymmer och inte alls något vi befarade innan projektet startade. Vi trodde att våra elever kunde ta ansvar och vara varsamma med sina Ipads, säger han.
Joakim Svensson, skolutvecklingsledare på kommunens barn- och utbildningsförvaltning, håller med och berättar att kommunen just nu är mitt uppe i en omfördelning av ägandeskapet när det gäller skolornas lärplattor.
– Inledningsvis har barn- och utbildningsförvaltningen ägt dem, men nu ska de i stället ägas av IT-enheten. Det är den enheten som ändå tar hand om trasig IKT-utrustning och nu har vi kommit fram till att det är bättre för alla om barn- och utbildningskontoret i stället hyr enheterna, säger han.
Alla elever får tillsammans med sina vårdnadshavare skriva på ett kontrakt när de löser ut sina lärplattor. I det står det att varsamhet och försiktighet ska iakttas, men hittills har rutinerna kring när och hur eleverna och deras vårdnadshavare ska bli betalningsskyldiga inte fungerat i praktiken.
– Det ska bli bättre nu. När en lärplatta går sönder kommer elevens vårdnadshavare att informeras om vad som hänt och att de kan komma att bli ersättningsskyldiga, säger Joakim Svensson.
Mentorn felanmäler och får då berätta vilket fel som uppstått och hur det uppstått. Sedan ska fallet bedömas och om det anses vara oaktsamhet som orsakat skadan kommer vårdnadshavaren att få ett skadeståndskrav.
– Grundskolan ska ju vara avgiftsfri och vår grundinställning är att vi hellre friar än fäller, men eleverna måste också ta ansvar och det hoppas vi att de blir bättre på när vi ställer högre krav, säger Joakim Svensson och fortsätter:
– Kraven ökar också med elevernas ålder. Elever i åldrarna 13–15 år får stå för 75 procent av reparationskostnaden, elever över 16 för motsvarande 90 procent.