Flyktingarna som UNT träffade i mars år 2009 var hårda i sin kritik mot introduktionsenheten i Gimo och enhetschefen medgav att felaktiga avdrag gjorts. Även den högsta chefen, Peter Nyberg på arbetsmarknadskontoret i Östhammar, var inne på att det säkert fanns ”barnsjukdomar i vårt sätt att jobba”.
Två år har gått sedan dess. Enligt Peter Nyberg har en hel del skett efter att UNT uppmärksammade situationen.
– Vi tog till oss av det missnöje som fanns, säger han.
Bland annat började man med så kallade dialogträffar flera gånger per år för att minska risken för missförstånd.
– Det handlar om träffar med tolk, så att alla har möjlighet att göra sig förstådda.
Dessutom har enheten börjat skicka ut informationsbrev och genomfört flera enkäter för att ta reda på om flyktingarna är nöjda med stödet från introduktionsenheten. Peter Nyberg visar den senaste enkäten där 15 av 31 hushåll - knappt 50 procent - har svarat. Han pekar på att de flesta svarande är nöjda med bemötandet vid introduktionsenheten.
Har ni undersökt hur flyktingarna uppfattar reglerna för ersättning?
– Nej, det finns ingen enkätfråga som ger något bra svar på det. Grunden är att man får reda på vad som gäller vid den första introduktionsträffen som alltid sker med tolk, och sedan kan frågor tas upp vid dialogträffar och via vårt nyhetsbrev.
Hur vet ni då om missnöjet minskat eller ökat?
– Min uppfattning är att det är mindre diskussion om avdrag nu, i alla fall sådant som når mig.
De flyktingar som UNT talade med för två år sedan är inte längre inskrivna hos introduktionsenheten. Men en flykting som kom till Östhammars kommun nyligen berättar att det fortfarande finns problem. Flera personer som deltagit på lektioner har fått felaktiga frånvaroavdrag, säger flyktingen som vill vara anonym.
– De gör avdrag i ersättningen varje månad, inte bara för mig, utan för alla.
Peter Nyberg medger att närvarorapporterna måste kvalitetssäkras, det vill säga vad som står i rapporten som läraren skriver måste stämma bättre med den faktiska närvaron.
Varför har ni inte kommit tillrätta med bristerna hittills?
– Vi har gjort allt vi kan och påtalat det här i diskussioner med leverantörerna av SFI. Men vi får ta upp det igen.
Peter Nybergs uppfattning om missnöjet är att det ofta handlar om att flyktingar anser att reglerna för ersättning är för hårda. Olika kurser på enheten har bland anordnats på tider som passat dåligt för många.
– Vi har säkert haft kurser i mellandagarna, och jag kan hålla med om att man inte har möjlighet att planera sina ledigheter när man är inskriven hos oss. Men deltar man inte i våra aktiviteter så får man ingen ersättning.
Peter Nyberg säger att Östhammars kommun har varit tidigt ute med att ställa höga krav. Han hänvisar till kritik från staten mot kommunerna för att nyanlända flyktingar sitter fast för länge i studiesystemet.
– Vi har slagit fast att vi inte ändrar vår linje, som innebär att det är arbetslinjen som gäller. Flyktingarna ska snabbare etablera sig på arbetsmarknaden och bli en del av arbetskraften.
Men trots höga krav och ambitioner går det trögt. Målet att 50 procent ska klara sig utan samhällets stöd efter två år når man inte. Ursprungligen var målet 70 procent. Och nu planerar man att sänka målet till 30 procent.
– Det är mer rimligt att vi kan klara av i dagsläget. Vi hade satt upp för höga mål från början.
Peter Nyberg återkommer till att ett viktigt mål för introduktionsenheten är att fler flyktingar ska bli självständiga i sin försörjning efter 24 månader. Kritiken om att man skulle agera inhumant för att nå målet ger han inget för.
– Tvärtom är vi oerhört humana. Vi gör allt vi kan för att människor ska kunna skaffa sig en egen försörjning och bli oberoende av det offentliga bidragssystemet så snabbt som möjligt.