Vad tänkte du när du såg Greenpeace-aktivisterna som tog sig över skyddsstängslet och klättrade upp på reaktorbyggnaden?
- Jag tänkte att vi måste hantera situationen och börja jobba. Dels skickade vi ut information på vårt intranät och dels hade vi ett antal meddelanden via högtalare under dagen. Naturligtvis handlade det också om att hantera media och myndigheter och få i gång ett samband med polisen. Sedan rapporterade vi till Vattenfall, länsstyrelsen och lokala säkerhetsnämnden.
Vad säger det som hänt om ert eget säkerhetsarbete, som ni lagt ned hundratals miljoner kronor på?
- Det som det säger är att de här aktivisterna kom igenom den första barriären. Den barriärens uppgift är att fördröja, försvåra och larma. Nästa barriär är skalskyddet, bland annat byggnadsdelens väggar och tak. Min bedömning är att de absolut inte hade kunnat ta sig förbi den, de var inte förberedda på det och hade inte det som avsikt.
Men om det handlat om icke fredliga personer som låtsats vara från Greenpeace?
- Då hade vi fått göra andra bedömningar. Som miljöministern sagt i veckan finns det även barriärer efter skalskyddet, men vad det handlar om kan jag inte gå in på av säkerhetsskäl. Min bedömning är att vi absolut hade situationen under kontroll.
Runt 800 anställda och entreprenörer fick lämna blocken för att polisen skulle söka av området. Hur har ni hanterat personalens oro?
- Vi informerade så sakligt som möjligt om det vi visste. Under dagen etablerade vi också en krisgrupp för dem som behövde ha samtal akut, men jag vet inte hur många som tog det i anspråk. Vi fortsätter också att erbjuda samtal för dem som har behov.
En utredning ska nu se över samhällets ansvar för skyddet av de svenska kärnkraftverken. Vad tycker du att kärnkraftsindustrin kan kräva för skydd från samhället och skattebetalarna?
- Det är definitivt en kvalificerad uppgift att organisera och dimensionera skyddet för samhällsviktiga anläggningar, både för dem som driver anläggningen och för samhället. Vi har pekat på behoven, sedan får diskussionen med berörda myndigheter leda oss rätt. Ytterst är det en fråga för regeringen.
Hur ser du på att riksdagen i torsdags beslutat att det blir tillåtet att bygga nya kärnkraftverk?
- Jag har full respekt för demokratiskt fattade beslut oavsett utslag. Sedan är jag vd för Forsmarks kärnkraftverk, så det är klart att jag har en positiv syn på kärnkraft.
Vad skulle det innebära för Forsmark om en fjärde reaktor byggdes här?
- Utrymme finns det. När det gäller arbetstillfällen vågar jag inte svara, vi har inte tittat på det. Kompetensen skulle behöva byggas upp systematiskt och det kommer att ta år.
Hur bra går Forsmark, egentligen? De utdragna problemen med vibrationer vid Forsmark 2 har lett till nedsatt effekt och inkomstbortfall i mångmiljonklassen för era ägare.
- Så är det. Det har gått tungt framför allt på Forsmark 2 och vi är fullt fokuserade på lösa det så fort det går. Vi arbetar naturligtvis för att det ska gå bättre.
Hur ser du på kärnkraftens framtid i stort?
- I dagsläget ser det ut att finnas ganska många länder som siktar mot kärnkraft för att hantera sin energiförsörjning i kombination med klimatfrågan. Jag tolkar de signaler jag snappar upp som att kärnkraften kan ha en framtid. Men som sagt har jag stor respekt för att sådant här kan ändras. Det tillhör avdelningen ömtåliga beslut som måste vårdas väl.