Vasamynt in i debatt om slutförvar
Kopparmynt från Vasa ställs mot kanoner från regalskeppet Kronan när debatten om kopparkorrosion seglat upp igen. Frågan är vad de nya forskningsresultaten egentligen innebär för de kopparkapslar som är tänkta att placeras i kärnbränsleförvaret i Forsmark.
Det handlar om teoretiska beräkningar som sägs visa att koppar kan brytas ner betydligt snabbare än de 100 000 år som kärnbränslet ska hållas åtskilt från människan. Forskarna har också studerat gamla kopparmynt från regalskeppet Vasa.
- Det är bland de bästa arkeologiska objekt man kan ha för att titta på kopparkorrosion. Mynten har legat nerbäddade i sediment vid Beckholmen i en syrgasfri miljö i 333 år och de förhållandena är väldigt lika hur det kommer att se ut i slutförvaret, säger Peter Szakálos.
Han hävdar att det faktum att flera mynt i dag är tunna och diskusformade bekräftar teorierna om kopparkorrosion i syrgasfritt saltvatten.
Exakt hur processen skulle påverka kopparkapslarna i ett slutförvar är svårt att beräkna men enligt Peter Szakálos kan resultaten betyda att det behövs en meter tjocka kapslar i stället för de fem centimeter som Svensk Kärnbränslehantering (SKB) tänkt sig.
SKB:s forskningschef Peter Wikberg är liksom tidigare mycket skeptisk till resultaten som han menar strider mot grundläggande forskning om hur metaller korroderar.
I ett inlägg på SKB:s hemsida påpekar företaget att det finns andra iakttagelser av gammal koppar som pekar i motsatt riktning.
Bland annat har SKB undersökt kanoner från regalskeppet Kronan som i likhet med Vasa sjönk på 1600-talet.
- Dessutom finns åtskilliga exempel på flera hundra miljoner år gamla fyndigheter av ren koppar som fortfarande finns kvar i metallisk form. Det hade inte varit möjligt om Szakálos teorier hade varit riktiga, säger han.
Så jobbar vi med nyheter