De har bägge två arbetat på Forsmark precis som många andra i Östhammars kommun. Kärnkraftverket är en av länets största arbetsgivare. Så Mats och Ronny medger att de är lite partiska när de talar gott om kärnkraft.
Kärnkraften 1/5
– Hur skulle vi klara oss med bara vindkraft en dag som i dag? säger Mats och sträcker ut handen i den vindstilla Östhammarsluften.
– Det behövs en stabil baskraft, konstaterar kompisen Ronny.
När man frågar runt på Östhammars gator vad folk tycker om kärnkraft är svaren entydiga:
– Kärnkraft är bra. Det är säkert och vi klarar oss ju inte utan, säger Ingegerd.
– Det ger ju arbeten till vår kommun, säger Eva.
Nästan alla i Östhammar känner någon som har, eller så har de själva, arbetat på Forsmarks kärnkraftverk som sedan 1980 puttrat på i skogen ute vid Upplandskusten. Möjligtvis är detta anledningen till den kärnkraftsvurm som faktiskt finns här. 85 procent av upplänningarna har stort eller mycket stort förtroende för Forsmarks kärnkraftverk, enligt senaste opinionsundersökningen beställd av Vattenfall. I Östhammars och Tierps kommun är stödet närmare 95 procent.
På Forsmarks kärnkraftverk arbetar cirka 1 200 personer. Många av dem bor i Östhammars kommun eller närliggande kommuner.
Vidgar man blicken och tittar på hela landet är stödet inte lika massivt, men det har hänt saker de senaste åren. Efter valet 2018 var för första gången på länge en knapp majoritet av svenskarna positivt inställda till kärnkraft, enligt den stora SOM-undersökningen som görs vid Göteborgs universitet. Just valet 2018 är intressant i jakten på varför alla pratar kärnkraft just nu.
***
Plötsligt blir det alldeles kolsvart i kongressalen, mitt under Kristdemokraternas riksting i Norrköping i november 2021. Ebba Busch tänder en ficklampa på scenen.
– Vet ni vad som hände nu? frågar Busch retoriskt.
"Regeringens dogmatiska motstånd mot kärnkraft har gjort oss beroende av importerad ful-el från kol och olja” sade Ebba Busch (KD) under sitt tal på partiets riksting.
Snart sprider sig applåder, skratt och en del jubel i salen.
– Det blev vindstilla i Öresund. Vindkraftverken som står där nere slutade snurra.
Ebba Busch konstaterar att plötsligt mörker väntar med en elförsörjning som är utlämnad helt till vädrets makter: Sol, vind och vatten.
– Ebba Buschs fejkade strömavbrott var absolut roligt. Men det säger något om den väldigt låga nivån i den politiska debatten kring energifrågan.
Det säger Kristina Östman, energisakkunnig och tillförordnad klimatchef på Naturskyddsföreningen. Hon tror att fler snackar kärnkraft nu för att många har insett brådskan i klimatfrågan. De politiska partierna känner sig tvingade att komma med konkreta förslag på klimatområdet, och då åker kärnkraften fram.
– Kärnkraft har blivit en del av en aktiv fokusförflyttning. Man pratar om kärnkraft för att man inte vill prata om allt det vi faktiskt borde prata om.
Kristina Östman, tf klimatchef, på Naturskyddsföreningen menar att allt tal om kärnkraft tar fokus från klimatdebatten. "Elproduktionen är inte ett problem ur klimathänsyn i dag".
Kristina Östman menar att vi borde prata om hur transportsektorn, industrin och vi privatpersoner måste ställa om. Men att köra mindre bil, flyga mindre och äta mindre kött är obekväma frågor.
– Flera partier har, framgångsrikt, lyckats driva att klimatfrågan handlar om energifrågan. Man skapar en felaktig bild av att vi räddar klimatet med kärnkraft. Men elförsörjningen är en enda byggsten i klimatomställningen som inte är akut. Det akuta är hur vi faktiskt minskar utsläppen – i närtid.
Svensk kärnkraft står för cirka 30 procent av svensk energiproduktion i dag. Ungefär 98 procent av all svensk elproduktion är fossilfri.
I dag är 98 procent av den el som produceras i Sverige fossilfri. Kärnkraften står för ungefär 30 procent av elproduktionen i Sverige. Från Naturskyddsföreningen säger man att vi inte skulle klara klimatomställningen om vi stänger alla kärnkraftverk i morgon.
– Men det är heller inte något som är politiskt aktuellt eller som vi driver, säger Kristina Östman.
***
Det var KD-ledaren Ebba Busch som tog in kärnkraften i valrörelsen 2018. I en tv-debatt föreslog Busch att Sverige borde sluta avveckla kärnkraftsreaktorer och i stället bygga nya.
I Expressens valdebatt 2018 kom Busch med beskedet att hon ville att Sverige ska bygga fler reaktorer, snarare än att lägga ned. Utspelet växte viss kalabalik inom KD då flera menade att svängningen då inte var förankrad inom partiet.
– Buschs utspel tog många på sängen. Kärnkraftsfrågan uppfattades som begravd i och med energiöverenskommelsen, men väcktes till liv igen. Busch förändrade spelplanen och gjorde det möjligt att prata om kärnkraft igen, säger Mattias Lantz, kärnfysiker på Uppsala universitet och ordförande för Analysgruppen som finansieras av kärnkraftsindustrin.
Regeringen slöt energiöverenskommelsen med Moderaterna, Centern och KD år 2016. Målsättningen var 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Men på senare tid är det ordet förnybar som hamnat i centrum. Kärnkraft är inte förnybart, men det är fossilfritt.
"Kärnkraft måste få vara en viktig del av det svenska energisystemet också i framtiden" krävde M, KD och L i en debattartikel i november 2019. Men man fick inget gehör och den 10 december lämnade M och KD därför energiöverenskommelösen.
M och KD har lämnat överenskommelsen. De vill bygga ny kärnkraft tillsammans med L och SD. Det finns inget förbud mot att bygga reaktorer Sverige men det är upp till industrin att göra det och då måste det vara lönsamt. För näringslivet kräver lönsamhet långsiktighet. De reaktorer vi har kvar i dag, exempelvis i Forsmark, är tänkta att drivas totalt 60 år. Till ungefär år 2040. Men vad som ska hända därefter verkar ingen riktigt veta i nuläget.
Mattias Lantz är forskare i tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet och chef för Analys, en forskningsgrupp med uppgift att sammanställa och analysera fakta kring kärnkraft som ägs av industrin.
Samtidigt har elpriserna den här hösten legat högt på agendan. Elpriserna har skjutit i höjden vilket inte skapat vind i seglen för vindkraften, utan för kärnkraften.
– Man ska inte gråta över spilld mjölk, men visst hade de där två reaktorerna i Ringhals som stängts ned inte suttit fel nu. Vi behöver göra en klimatomställning men de förnybara energikällorna behöver en stabil kompis i form av kärnkraften, säger Mattias Lantz.
Naturskyddsföreningen driver att Sverige ska vara helt förnyelsebart 2040, alltså samma mål som regeringen har satt upp. Kristina Östman tror att det är möjligt att vi klarar oss utan kärnkraft om 19 år, om rätt beslut fattas. På 19 år är det möjligt att hitta bättre möjligheter att lagra energi. Mattias Lantz håller med om att kärnkraft inte är lösningen på hela klimatfrågan, men att så länge det inte finns ett reellt alternativ kommer den att behövas.
Mattias Lantz var med och tog fram den senaste Novus-undersökningen som visade att 46 procent av svenskarna vill behålla dagens sex reaktorer och "vid behov" bygga nya.
– Vi behöver skapa stabilitet på en komplex elmarknad. Tittar man på Tyskland och Belgien stänger man där kärnkraftverken och ersätter med gas, stick i stäv med klimatambitionerna, säger Mattias Lantz.
***
Vissa menar att kärnkraften haft svårt att bli en valfråga de senaste decennierna, bland annat för att valen äger rum i september. Då, efter sommaren, är elpriserna ofta låga eftersom konsumtionen gått ner och överskottet är stort. Men efter att kärnkraft fördes upp på dagordningen i valet 2018 har den bitit sig kvar.
Enligt en opinionsundersökning från i våras vill 46 procent av svenskarna fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer. Analysgruppen, som ägs av kärnkraftsindustrin, drar slutsatsen att nästan hälften av svenskarna kan tänka sig ny kärnkraft och att den siffran är rekordhög. Samma fråga har ställts sedan 2006 och aldrig tidigare har så många varit positiva.
Olof Palme och Birgitta Dahl på besök i Forsmark i maj 1979, knappt två månader efter Harrisburgolyckan. Olyckan var en starkt bidragande orsak till folkomröstningen 1980. Efter Tjernobyl var Dahl, då miljöminister, med och fattade det "oåterkalleliga" beslutet att börja avveckla kärnkraften i mitten av 90-talet.
De politiska besluten verkar genom årtiondena ha följt opinionen. Harrisburg-olyckan blev en fond till den i efterhand omdiskuterade folkomröstningen om kärnkraft år 1980. Efter omröstningen beslutade riksdagen att den sista reaktorn i Sverige skulle avvecklas senast 2010. Så blev det inte.
Argumenten för och emot kärnkraft har samtidigt förändrats sedan dess. Från att i princip enbart ha handlat om säkerhet handlar det i dag mer om klimat och så klart avfallshanteringen. Klimatdebatten kritiseras ofta för att vara i otakt, stora visioner men få konkreta idéer.
Statsvetarprofessorn Sten Widmalm menar att det finns en otakt även i själva kärnkraftsfrågan.
– Man byggde kärnkraftverk innan man visste hur man ska hantera det radioaktiva avfallet och sedan avvecklar man kärnkraftverk utan att veta hur energiproduktionen ska ersättas – och fortfarande utan att veta var man ska göra av avfallet.
Sten Widmalm, professor i statsvetenskap på Uppsala universitet, tycker att både klimat- och kärnkraftsdebatten präglas av otakt.
I den politiska debatten ser han hur klimatomställningen ofta tenderar att ställas mot tillväxt, vilket skapar "ett knepigt läge". Energi behövs för att skapa en "grön ekonomi". Svenska kraftnät och Energimyndigheten konstaterar i olika rapporter att det framöver behöver tillföras "ny fossilfri planerbar produktion" i elsystemet för att vi ska klara samhällets behov av el. Man kalkylerar även på scenarier där man måste bygga nya reaktorer för att klara elektrifieringen.
– Samtidigt behövs energi redan i dag för att hålla igång tillväxten som hela vår välfärdsstat bygger på. Det som borde bli en valfråga är hur bra lösning partierna har för att både klara en klimatomställning och upprätthålla tillväxten, samtidigt, säger Sten Widmalm.
Att kärnkraften kommer att bli en fråga i 2022 års val är de flesta överens om.
– Jag är övertygad om att kärnkraft blir en av de största valfrågorna. Tyvärr. Det riskerar att ta fokus från det verkligt viktiga, säger Kristina Östman på Naturskyddsföreningen.
Mattias Lantz tycker att det är intressant hur fakta om kärnkraft ofta faller bort i den politiska debatten till förmån för att "plocka politiska poänger".
Kärnfysikern Mattias Lantz tror att mycket avgörs av hur kall vintern blir och vad som händer med elpriserna. Men han säger också att nästa regering, oavsett hur den ser ut, inte kommer att bli av med kärnkraftsfrågan.
***
Klimatfrågan, elpriserna, ökande elbehov och möjligheten att plocka politiska poänger verkar vara anledningen till att alla pratar kärnkraft.
Frida Karlsson tycker inte att hon märker av att "alla snackar kärnkraft" i vardagen. Samtidigt är det alltid en aktuell fråga i en kärnkraftskommun, konstaterar hon.
– Kärnkraft är bra. Så länge det sköts och är säkert, säger Östhammarsbon Frida.
– De ska vara glada ute i landet att vi finns och försörjer dem med el. Men pratar du med en Uppsalabo är de nog inte lika positiva som vi, säger Eva-Lena.
Göte Andersson anser att kärnkraften behövs när svenskarna konsumerar mer el, exempelvis genom elbilar.
Östhammarsborna är för kärnkraft. Och även om "rekordmånga" svenskar är positiva till kärnkraft är stödet bräckligt och det finns fortfarande en hel del skeptiker. Kärnkraftens vara eller inte vara klyver politiken på mitten. Snart är det dags att välja, kanske redan i september 2022.
Politiska kommentatorer har pekat ut kärnkraftsfrågan som en av få riktigt tydliga skiljelinjer mellan de två nya regeringsalternativ som tagit form. Vissa menar till och med att valet 2022 ser ut att bli en ny folkomröstning om just – kärnkraften.