Väggbonad skapar tvist i Hökhuvud
En tovad väggbonad har blivit föremål för en konflikt mellan kulturnämnden och hembygdsföreningen i Hökhuvud. När Reuterskiöldska skolan lades ned flyttades väggbonaden till Vallonskolan i Gimo, men många Hökhuvudsbor vill ha den tillbaka.
Den färgrika väggbonaden som nu hänger i Vallonskolans matsal i Gimo, tillverkades 1992 av elever vid Reuterskiöldska skolan i Hökhuvud.
Foto: Josef Nylén
Namninsamling
Detta har upprört hembygdsföreningen som startat en namninsamling för att få väggbonaden tillbaka till bygden.
— Det är här den är tillverkad och det är här den hör hemma, säger vice ordförande Stina Westman.
Nära 100 personer har skrivit på. Hembygdsföreningen har också, tillsammans med de före detta elever som tillverkade bonaden till Reuterskiöldska skolans 100-årsjubileum 1992, skrivit till kulturnämnden och krävt att bonaden flyttas till Hökhuvuds bygdegård och tillfaller Hökhuvuds hembygdsförening.
Den 16 september avslog kulturnämnden begäran. Nämnden motiverar beslutet med att de elever som kommer till Vallonskolan från Hökhuvud ska kunna känna trygghet och stolthet över sin bygd när de ser väggbonaden.
— Så har vi tänkt. Konstkommittén och kulturnämnden har varit helt eniga, säger kulturnämndens ordförande Gerd Vading (s).
På Vallonskolan
Emma Ericsson bor i Hökhuvud och går i klass 7c på Vallonskolan. Hon tycker att det är kul att väggbonaden med Hökhuvudsmotivet hänger i matsalen på Vallonskolan och har inte hört någon klasskompis säga något annat.
— Man känner igen hur det var när man gick i barnskolan.
Vad tycker du om hembygdsföreningens förslag att flytta väggbonaden till bygdegården?
— De kan väl ha rätt i att den ska vara där, men för mig spelar det inte så stor roll. Det är fler som ser den på Vallonskolan än i bygdegården.
Stina Westman i hembygdsföreningen säger till UNT att man överväger att överklaga kulturnämndens beslut. Föreningen vill värna om det som har varit i bygden, som redan har förlorat sin skola.
— De före detta elever som gjort väggbonaden kan aldrig se den och tycker att det här är ren stöld.
Kommunen äger väggbonaden
Gerd Vading säger sig ha förståelse för hembygdsföreningens åsikter, men poängterar att det är kommunen och Gimo rektorsområde som äger väggbonaden.
Hon välkomnar ett överklagande av beslutet.
— Det här är ingen prestigefråga för mig i alla fall. Vi har försökt att tänka lite framåt, men det finns inget som hindrar att vi tar upp frågan en gång till om det kommer nya argument för att väggbonaden ska vara i Hökhuvud.
Fakta:
Konflikten handlar om en 3,65 meter bred och 1,10 meter hög väggbonad som elever vid Reuterskiöldska skolan i Hökhuvud tillverkade 1992, i samband med att Reuterskiöldska skolan fyllde 100 år.
Konstverket gjordes i färgad och tovad ull, tillsammans med textilkonstnären Gunilla Paeteu-Sjöberg, och föreställer landskapet i Hökhuvud med åkrar, traktorer och djur samt kyrka och klockstapel.
Så jobbar vi med nyheter