Utdragen fönstertvist i riksintresse

Historien med de utbytta fönstren på Nordeahuset vid Rådhustorget i Östhammar fortsätter. Fastighetsägaren vill inte ge sig, och inte kommunen heller.

Fönstertvist. Fastighetsägarna Göran och Carina Tibi anser att Östhammars kommun gjorde fel från början, genom att lämna besked att inget bygglov behövdes för fönsterbyte. I efterhand - sedan en anmälan kommit i - har kommunen kommit fram till att de nya fönstren är en förvanskning av byggnaden som ingår i riksintresset för kulturmiljövård, liksom hela Rådhustorget.

Fönstertvist. Fastighetsägarna Göran och Carina Tibi anser att Östhammars kommun gjorde fel från början, genom att lämna besked att inget bygglov behövdes för fönsterbyte. I efterhand - sedan en anmälan kommit i - har kommunen kommit fram till att de nya fönstren är en förvanskning av byggnaden som ingår i riksintresset för kulturmiljövård, liksom hela Rådhustorget.

Foto: Josef Nylén

Östhammar2017-08-12 09:00

Fönsterbytet på Nordeafastigheten hösten år 2014 blev inte vad Göran och Carina Tibi hade tänkt sig. Göran Tibi berättar att han köpte fastigheten på 1990-talet genom sitt företag Tibi Fastigheter AB. Efter att hyresgästerna klagat på att det varit dragigt i huset beslutade han sig för att byta ut fönstren. Det skulle samtidigt innebära en energibesparing, var planen. Han vände sig till Östhammars kommun för att fråga om fönsterbytet skulle kräva bygglov och fick besked att så länge de nya fönstren inte utgjorde någon förändring behövdes det inte.

En Östhammarsbo reagerade dock på fönsterbytet och frågade kommunen om fastighetsägaren fått bygglov. Bygg- och miljönämnden kontaktade Upplandsmuseet, som ansåg att de nya fönstren utgjorde en förvanskning (se fakta). Per Lundgren var den som skrev yttrandet i maj 2015:

– Hela stadskärnan ingår i riksintresset för kulturmiljövården och ger inte preciserat skydd åt enstaka byggnader. Men man får bevaka att det inte sker påtaglig skada på riksintresset när man gör olika typer av byggnationer.

Men andra byggnader på torget har genomgått förändringar utan att samma krav ställts?

– Det är en tolkningsfråga varje gång, men här är det väldigt tydligt att det är en annan typ av fönster. Sedan kan man säga att bankbyggnaden på torget är extra känslig eftersom det handlar om en utpräglad arkitektonisk stil. Själva fönstertypen är en viktig del av den nationalromantiska arkitekturen från uppförandet som skedde på 1910-talet, säger Per Lundgren.

Men Göran Tibi anser att han blivit lurad.

– Kommunen har vilselett oss från början. Om de varit professionella och sagt att det kan krävas bygglov hade vi resonerat med dem. Men säger de att det inte behövs bygglov, då tror man på det, säger Göran Tibi.

Kunde ni inte ha lämnat in ritningar för att vara på den säkra sidan?

– De var fullt medvetna vilken byggnad det handlade om, och sa att bygglovsansökan inte behövs om vi inte gör fönstren större eller mindre. Jag vet inte vem man ska prata med om inte byggnadsnämnden har personal som vet.

Bygg- och miljönämndens ordförande Tomas Bendiksen (S) suckar nästan när UNT når honom för att fråga om historien med Nordeahuset. Att kommunens tjänstemän vilselett Göran Tibi är inte Tomas Bendiksens bild.

– Som fastighetsägare är man dessutom ansvarig för sin byggnad och att veta vad som gäller.

Upplandsmuseet har föreslagit två alternativa utföranden ”med bra k-värde” som tros stämma bättre överens med ursprunget. Bygg- och miljönämnden kräver nu att fastighetsägaren rättar sig efter ett av dessa (se fakta).

Göran Tibi vill dock inte byta ut fönstren igen. Han säger att de fönster som han bytte ut – och lät slänga – inte var de ursprungliga. Dessutom saknade fönstren handblåst glas. Nu vill han på de nya fönstren montera spröjs som påminner om kittad träspröjs, för att minska reflektionerna. Han påpekar att det enligt Upplandsmuseets yttrande skulle vara en ”påtaglig förbättring”.

Men enligt samma yttrande vore det samtidigt ”en nödlösning som inte är långsiktigt hållbar”. Tomas Bendiksen igen:

– Ger vi bygglov på något som inte är långsiktigt hållbart, finns inget som säger att fastighetsägarna skulle rätta till det senare vid ett fönsterbyte eftersom de redan fått bygglov.

Göran Tibi är bestämd, och har överklagat bygg- och miljönämndens beslut.

– Vi har redan kostat på byggnaden ett fönsterbyte. Jag har dessutom hört många säga att fönstren ser likadana ut som tidigare.

Fönsterbyte med förhinder

Enluftsfönster med integrerad karm och båge, icke synliga gångjärn, plastimitation under ytterglaset istället för utanpåliggande träspröjs samt flytglas som ger kraftiga reflektioner, konstaterade Upplandsmuseet om de nya fönstren som ansågs utgöra en förvanskning av byggnaden. Bygg- och miljönämnden har gått på samma linje.

Upplandsmuseet har föreslagit två likartade lösningsalternativ. Båda innebär tredelad fönsteröppning med karm, utåtgående ytterbågar med handblåst enkelglas och träspröjs samt innerbågar med isolerglas.

Exakt hur fönstren på Nordeafastigheten såg ut före bytet år 2014 är oklart. Enligt Göran Tibi gjordes ett fönsterbyte även på 1960-talet. De gamla slängdes i samband med att de nya fönstren med flytglas sattes in för tre år sedan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!