Den 18 augusti hålls en utbildningsdag om Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, i Östhammars kommunhus. Bakom arrangemanget står Hans Raab, som är finskspråkig koordinator i Östhammars kommun. Han har valt namnet "Ei saa peittää" (får ej övertäckas) som namn på utbildningsdagen.
– Det står på alla värmeelement, men lagen får inte heller övertäckas. Så det är en dubbel vits. Lagen säger att den finska kulturen och språket ska finnas i Sverige, den är en del av Sverige och människor har rätt till sitt modersmål. Men ingen gör något eftersom det kräver extra ansträngning, säger Hans Raab som hoppas att Östhammarspolitikerna ska ta frågan på större allvar.
Lagen om minoriteter och minoritetsspråk har varit i kraft sedan den 1 januari 2010. Hans Raab berättar att det finns närmare 800 000 människor i Sverige med finska rötter. I Östhammars kommun har drygt tio procent av invånarna finska rötter, och kommunen är finskspråkig förvaltningskommun. Staten betalar Hans Raabs tjänst.
– Men det finns ingen politiker som kör den här saken i Östhammars kommun. Det är ett tema som man inte har behandlat, säger Hans Raab.
Lennart Rohdin, före detta chef för länsstyrelsens enhet för minoritetsfrågor
och tidigare riksdagsledamot, talar om den nationella minoritetspolitiken under rubriken "Varför finska? De talar ju svenska". Leena Huss, professor i finska, ger svar på frågan "Varför är minoritetsspråk så viktiga?" Slutligen föreläser Kaisa Syrjänen-Schaal, chef på enheten för flerspråkighet vid Svenska kyrkan i Uppsala om minoritetspolitik ur ett barn- och ungdomsperspektiv.