UNT skrev i förra om att Tämnarens vattennivåerna sjunkit till krisläge. Freddie Eriksson, ordförande i vattenrådet Fyris östra källor, berättar att läget är liknande i flera delar av Uppland.
– Om man tittar på nederbördsmängden så kan man se att de är ganska stabila sedan 30-talet, förutom nu i år. Vattenläget beror alltså på andra orsaker, säger Freddie Eriksson och syftar bland annat på kalhyggen och moderna sätt att skapa mer jordbruksmark, så som utdikning.
Gunilla Lindgren, vattenhandläggare på länsstyrelsens miljöavdelning, förklarar att alla sjöar är utsatta för naturlig succession.
– Det vi har gjort när vi sänkt sjöarna och börjat odla är att förkorta livslängden med flera hundra år, men förr eller senare övergår de till våtmarker ändå.
Uppland har generellt sett ett flankt landskap, men genom åren har vi människor sänkt nästan alla sjöar i syfte att vinna jordbruksmark. Eftersom sjöarna varit naturligt grunda från början så kan sänkningarna komma att medföra kritiska lägen.
– När en sjö blir grundare så når solens strålar till större delar av botten och växter kan växa till. Till hösten bryts de ner och sedimentet blir tjockare och sjön ännu grundare, berättar Anna-Kristina Brunberg, docent i limnologi vid Uppsala universitet.
För att försöka stoppa uttorkningen i Dannemorasjön så jobbar vattenrådet delvis med vassklippning och vattenvård, men de senaste tre åren så har vattennivåerna varit för låga för att förhindra tillväxten.
– Dannemorasjön är en grön matta just nu, och vassmaskinen står på botten, säger Freddie Eriksson.
Gunilla Lindgren påpekar att en handfull sjöar i Uppland inte är sänkta men att 75 procent av alla tidigare våtmarker är helt utdikade. Att höja sjöarna igen är i många fall inte möjligt då markerna runt omkring kan utnyttjas av både sommarstugor och jordbruk. Skulle man öka vattennivåerna i Tämnaren med de 2,5 meter som den sänkts så skulle sjöns yta dubbleras.
– Däremot kan man prata om att öka vattennivåerna på vintern så att fisken får syre och att inte underhålla dikena om det inte behövs, samt att anlägga våtmarker för att bibehålla den biologiska mångfalden, fortsätter hon.
– Generellt kan man säga att mycket vatten kvar i landskapet innebär att vattnen rinner av långsammare vilket kan ge bättre tillflöde till grundvatten då det finns mer tid för vattnet att tränga ner, säger Anna-Kristina Brunberg.