Studien ska ge kunskap om hur sådana magbesvär utvecklas på mycket lång sikt och om de kan medföra några mer allvarliga hälsorisker.
– Ett av målen är att bland alla patienter som söker för magbesvär ska kunna särskilja vilka som är i behov av mer omfattande insatser och vilka som inte behöver någon särskild hjälp alls från sjukvårdens sida, säger Lars Agréus, professor i allmänmedicinsk gastroenterologi vid Karolinska institutet och läkare vid Öregrunds vårdcentral.
Han är huvudansvarig för studien som i omgångar ända sedan slutet av 1980-talet med hjälp av en speciell ”magenkät” kartlagt förekomsten av magbesvär bland ett tvärsnitt av Östhammarbor från 20 års ålder och uppåt.
Av Östhammarsborna som i höst inbjuds att delta besvarade de flesta precis samma enkätfrågor första gången redan för 23 år sedan.
– En så lång uppföljning av hur förekomsten av magbesvär utvecklas i ett tvärsnitt av befolkningen har aldrig någonsin tidigare gjorts, säger Lars Agréus.
I de tidigare enkäterna rapporterade drygt var fjärde Östhammarsbo regelrätt magkatarr, tarmkatarr eller halsbränna och en lika stor andel hade ibland lättare besvär. De som hade någon form av magbesvär när studien startade hade ofta besvär även ett och sju år senare. De som var besvärsfria när studien inleddes fortsatte däremot oftast att vara det.
Den nya studien ska inte bara ge besked om de som har magbesvär måste räkna med att fortsätta att ha det under flera årtionden och om de som är besvärsfria tryggt kan räkna med att fortsätta att vara det. Var tionde deltagare kommer efter årsskiftet dessutom att erbjudas en särskild hälsoundersökning. Den ska mer i detalj försöka få en uppfattning av vad som skiljer besvärsfria kvinnor och män från personer med magbesvär och om det finns särskilda ”riskpersoner”.
Deltagarna kommer att undersökas med så kallad magkikare för att se vilka som har en inflammation eller cellförändringar i matstrupen och vilka som är infekterade av den så kallade magsårsbakterien eller andra magbakterier. De ska också lämna prover för genetiska analyser och för att mäta olika inflammationsämnen i blodet.
– Till skillnad från magcancer, som sedan länge minskar i samhället, ökar antalet fall av cancer i matstrupen. Enligt en teori kan en förklaring till detta vara att infektioner orsakade av den så kallade magsårsbakterien minskar i samhället, säger Lars Agréus.
Den nya studien leds från Karolinska institutet, men i den deltar också forskare från Uppsala universitet, och universitet i Australien, Tyskland och Finland.