Undéns tystnad bra för civila balter

Den stora uppmärksamhet som utlämningen av 146 militära balter från Sverige till Sovjetunionen fick i svenska medier under 1946 räddade indirekt den stora gruppen civila balter kvar i landet.

Östhammar2010-10-03 20:21

Utrikesminister Östen Undéns politiska omdöme och handlag var därvidlag avgörande.

Det hävdade professor emeritus Carl Göran Andrae från Uppsala när han på söndagen invigde utställningen Flykten från Estland 1943 -1944 på biblioteket i Öregrund och därpå höll ett anförande i ämnet.

Sovjetunionen begärde efter kriget att alla drygt 30 000 balter i Sverige skulle repatrieras. Deras hemländer hade införlivats i Sovjetunionen och de betraktades nu som sovjetmedborgare.

Under hösten 1946 skrev den ryske ambassadören i Stockholm till utrikesminister Molotov och Stalin och beskrev ”den svenska regeringens list”: Att den tillät öppna protester mot planerna på att utlämna de unga baltiska män som i krigets slutskede anlänt till Sverige i tyska uniformer var en tydlig signal: Med ett sådant bråk om dessa få pojkar, vad skulle det då inte bli om ytterligare 30 000 civila balter också skulle hemsändas?

Ambassadören uppsökte i början på 1947 Östen Undén och i ett förtroligt samtal förklarade ambassadören att Moskva avskrivit kravet att fler balter skulle återsändas från Sverige.

- Det Östen Undén då gjorde, och som var väldigt klokt av honom, var att inte tala om detta för någon. Han skrev en fullständig rapport som arkiverades, men han yppade ingenting.

Svarssignalen från Kreml var troligen inte heller avsedd för offentligheten, behovet av arbetskraft i Sovjetunionen efter kriget var oerhört stort. Till exempel fördes drygt 60 000 balter österut till tvångsarbete.

Tusentals estlandssvenskar evakuerades också genom samarbete med tyskarna. Carl Göran Andrae beskrev också hur tyska SS-förband fördröjde Röda armén att inta vissa estländska hamnar. Syftet var att civila skulle kunna lämna landet och många kom också i småbåtar till bland annat Landsort och Örskär, Gräsö och Öregrund.

På en fråga från en åhörare om de militära balterna som utlämnades, och som hade tillhört SS-förband, var tvångsrekryterade dit eller rentav frivilliga, ansåg Carl-Göran Andrae att det sannolika var att de var tvingade - inte till soldater men som arbetskraft åt tyskarna.

Utställningen visas i Rådhussalen i Öregrund till den 10 december. Lokalen är ganska liten för ändamålet och alla som ville var med om invigningen och vernissagen i går fick inte plats. De som kom bara några minuter efter klockan 15 möttes av låsta dörrar, då brandskyddet inte tillät fler människor i salen.

Flykten från Estland uppmärksammas under hösten

Utställningen i Öregrunds bibliotek och i Rådhussalen en trappa upp är producerad av Upplandsmuseet. Ämnet uppmärksammas också med andra programinslag under hösten i dessa lokaler:
12 oktober: Författaren Peeter Puide om ”En båtflyktings historia”.
19 oktober: ”Från Rågö till Gräsö” Berättarkväll med Gräsöborna Fred Söderberg, Meta Matsson och Einar Mihlberg. Också den 14 november.
28 oktober: ”Estlandssvenskarna som kom till Roslagen”. Kristina Rosén, kulturantropolog och journalist, samt från ”Odinsholm till Ormön”, Walter Erkas.
Tisdag 2 november: Fjärdingsman i kärgården, Östen Andersson.
4 november: Till Sverige i fiskebåt, föredrag av Birgitta Dahl och Enn Kock. Också den 24 oktober i Östhammars bibliotek.
16 november: Stickkafé med föredrag om estnisk stickning, Annkristin Hult, länshemslöjdkonsulent.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om