Trafiken kommer att märkas mest
Om gruvbrytningen återupptas vid Dannemora gruvor kommer den lilla orten att väckas ur sin törnrosasömn med buller och bång. Men kanske är trafiken det som kommer att störa de närboende allra mest. Det framgick när Miljödomstolen inledde sina förhandlingar på platsen.
Foto: Nina Leijonhufvud
Men om man får tro Dannemora Magnetit AB är den miljökonsekvens som Dannemoraborna kommer att känna av mest trafiken till och från gruvan. Förhoppningen är att man ska lyckas förmå Banverket att rusta upp den befintliga järnvägen så att transporterna kan ske den vägen. Alternativet är en lastbil var sjätte minut i skytteltrafik från gruvområdet till hamnen i Hargshamn.
Andra miljökonsekvenser hoppas man kunna minimera. Till exempel blir det inget upplag i form av ett sandmagasin, så som det fungerade förr i världen. I stället kommer gruvresterna att återföras till gruvan.
- Det finns 24 miljoner kubikmeter tomrum nere i gruvan. Där vi kan ska vi använda det. Speciellt på platser där bergkroppen dessutom behöver stabiliseras, sade Lennart Falk, grundare av moderbolaget Dannemora mineral AB.
Men det finns också andra hänsyn att ta. Den torrlagda Gruvsjön där man nu vill placera bland annat ett stort vattenmagasin har till exempel ett rikt fågelliv. Enligt Pelagia miljökonsult som utrett frågan finns här bland annat trastsångare, rördrom, flodsångare och kornknarr.
- Det finns relativt många rödlistade arter och höga naturvärden i projektområdet men mycket ligger utanför det område man aktivt kommer att jobba inom, sade Torbjörn Johnson från Pelagia.
Ovan jord kommer man också att behöva uppföra ett antal nya byggnader. Det blir en ny pumpstation vid Gruvsjön, en sedimenteringsbassäng, samt en helt ny fabrik för förädling av malmen intill den gamla gruvlaven bland annat. En del av de befintliga byggnaderna är byggnadsminnesförklarade och man förhandlar nu med länsstyrelsen för att få tillstånd att göra vissa avsteg från detta.
Men nere i gruvan behöver man knappast börja från noll. Här finns mängder med orter sprängda och dessutom ett omfattande system med vattenledningsrör som Dannemora magnetit nu kommer att kunna använda sig av.
- En stor del av infrastrukturen är färdig, det är bara att klä den, sade Kjell Klippmark, som rekryterats som platschef för den påtänkta gruvverksamheten när han visade Miljödomstolen modellen av gruvan i gruvkontoret.
En av få privatpersoner som kommit till Miljödomstolens förhandling var Mette Sörensen som äger Stallkarlslängan i Dannemora och nyttjar den som fritidshus. Hon var försiktigt positiv till planerna men tyckte att det var svårt att föreställa sig vad verksamheten egentligen kommer att innebära.
- Lite oroliga är vi att det ska bli mycket störningar eftersom det här är rekreation för oss. Och jag är besviken på att det inte finns någon representant från Naturvårdsverket här eftersom de har haft de mest kritiska synpunkterna.
Så jobbar vi med nyheter