Tekniken avslöjar bodens ålder
Om några månader behöver man inte gissa längre. Då kan både Upplandsmuseet och ägarna få veta på året när hur gammal visthusboden i Karkebo utanför Film i Norduppland är. Trädets egen streckkod, det mönster som bildas av årsringarna, ska avslöja hemligheten.
Ägaren Ola Karlsson, timmermannen Per Lundgren och Upplandsmuseets Agnetha Pettersson studerar träets snittyta
Foto: Patrik Lundin
Hemma hos Britt-Marie och Ola Karlsson jobbar timmermännen Per Olsson och Erik Backman för fullt. För någon vecka sedan började de montera ner den gamla visthusboden för att byta ut de av röta angripna syllstockarna. Nu byggs den upp igen, stock för stock. Samtidigt passar Upplandsmuseet på att ta prover för att genomföra en dendrokronologisk undersökning, en datering av byggnaden.
- Vi vet att de här visthusbodarna är de äldsta profana timmerbyggnaderna vi har i Uppland. Med hjälp av byggnadsstilen, det facetthuggna timret, har vi uppskattat den här byggnaden till 1500-talet. Men det är ett antagande och när vi ändå skulle plocka ner boden ville vi passa på att ta prov på den, berättar Agnetha Pettersson.
Ola Karlsson, vars släkt drivit gården åtminstone sedan början av 1600-talet, hjälper godmodigt till med att såga ut träskivor ur de kasserade stockarna.
- Om byggnaden är från tidigt 1500-tal så borde väl det här trädet ha börjat växa någon gång på 1300-talet, funderar han.
En imponerande ålder även för expertisen.
- Då är vi långt nere i medeltiden. Det är fascinerande, säger Per Lundgren från Upplandsmuseet som kommit beväpnad med en speciell ihålig borr den här dagen.
Borrkärnorna ska komplettera träskivorna när dateringen görs och det viktiga är att hela biten kommer med, hela vägen från barken och ända in i kärnan.
- Om man inte borrar från barken får man inte med den sista årsringen och då vet man inte när trädet fälldes och huset byggdes.
Ett tiotal prover kommer sedan att skickas till det Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi i Lund. Trädets årsringar bildar ett mönster som förhoppningsvis till en del kan kännas igen från andra träd som vuxit i samma trakter.
- Enkelt uttryckt kan man säga att det bildas bredare årsringar under år med varma, fuktiga somrar än om det är kallt och torrt. År från årvariationerna är den meteorologiska historien. När vi får in ett prov mäter vi årsringarna med stor noggrannhet och jämför dem med de mönster vi redan har tillgång till, säger Hans Linderson.
I laboratoriets databas finns 30 000 prover där varje prov består av i medeltal 100 årsringar. Genom att jämföra yngre träd med äldre kan man jobba sig tillbaka i tiden. Någonstans överlappar mönstren nämligen varandra.
- Det är som en streckkod som bara passar på ett ställe, förklarar Hans Linderson.
Om två till tre månader kan beskedet med dateringen komma. Ett besked som både Upplandsmuseet och Britt-Marie och Ola Karlsson väntar med spänning på.
Så jobbar vi med nyheter