Svidande kritik mot Bruksgymnasiet
En arbetsplats som präglas av samarbetssvårigheter, avsaknad av dialog, ovilja att acceptera beslut och bristande förtroende mellan skolledarna. Så beskrivs Bruksgymnasiet i Gimo efter att en granskning gjorts av Komrev.
I den tidigare organisationen hade gymnasiet sammanlagt fyra skolledare (förutom gymnasiechefen även tre programrektorer). Men det har funnits stora brister i samarbetet mellan dessa. Och under den tid när granskningen utfördes, i juli 2004, infördes en ny ledningsorganisation där antalet programrektorer minskades till två. I granskningen poängteras nu att detta skapat stor oro.
Men Komrevs rapport visar också på många andra problem. Både lärare och rektorer på Bruksgymnasiet menar att kontakten med politiker och förvaltningschef fungerat "mycket dåligt". Att all kontakt med förvaltningschefen och barn- och utbildningsnämnden numera går via gymnasiechefen upplevs av en del som en centralstyrning.
"Bråkig skola"
Flera lärare och rektorer upplever också att nämnden hyser stort misstroende mot dem. De tror att politikerna uppfattar Bruksgymnasiet som en "personalstyrd och bråkig skola". Uppfattningen att "nämnden styr i enkla saker men inte tar tag i de svåra besluten" är också relativt utbredd.
Nämnden å sin sida är missnöjd med hur gymnasiet tillhandahåller underlag. Politikerna tycker att gymnasiet "värjer" sig från styrning och att respekten för budgetramarna är mindre än i andra delar av organisationen.
Granskarna från Komrev poängterar att: "De möten vi haft i Östhammars kommun har, mer än vad vi vanligtvis möter, präglats av beskrivningar av problem som både nu och bakåt sett handlar om samarbetssvårigheter, avsaknad av dialog, skolledare som utses från de egna leden och blir företrädare för personal iþ!p>stället för att agera som chefer, ovilja att accceptera beslut, utmanande självständighet på bekostnad av ekonomi, maktspel och informella kontakter mellan personal, ledning, fackliga företrädare, politiker osv."
Granskarna påpekar också att de inte tycker att rektorer och gymnasiechef utgör en helhet. De har bland annat helt olika "beskrivningar av skolans situation och har definitivt ingen gemensam problemuppfattning".
Svag styrning
Komrevs granskare skriver också att de uppfattar nämndens styrning som svag och menar att det skulle behövas tydligare mål för verksamheten.
De vill också att informationen ska förbättras inom organisationen och att nämnden ska stärka skolledningen.
Granskningen har utförts genom en lång rad intervjuer med barn- och utbildningsnämndens ledamöter, förvaltningschefen Håkan Karregård samt nuvarande gymnasiechefen Kenneth Köhlin och rektorerna på skolan.
Så jobbar vi med nyheter