– Vi vet för lite om vass, om vi röjer den kanske vissa djur- och växtarter försvinner, säger Johan Persson vid Upplandsstiftelsen.
Svårigheter att komma fram med båten, igenväxta badplatser och dåliga fiskeförhållanden. Anledningarna är många till varför folk hör av sig till Upplandsstiftelsen i hopp om att få hjälp med tät och bred vass.
– I de flesta av fallen får vi helt enkelt säga nej därför att kunskaperna om vass i Sverige brister för mycket för att kunna säga när det är vettigt att röja och när det inte är det, säger Johan Persson, projektledare på Upplandsstiftelsen.
Varför ingen riktig forskning gjorts kring vass vet Johan Persson inte. Men han säger att det finns en del säkra fakta som att vassen har brett ut sig markant de senaste 100 åren och att den håller i en viktig renande funktion.
– Vassen binder näring från både land och hav så om man tar bort den riskerar man att få grumligt vatten, vilket i sin tur ökar risken för algblomning, säger han.
Men det har även visats i studier att alltför mycket vass kan ha förödande konsekvenser för fisklivet. Tät vass minskar möjligheterna för gäddan att leka och lägga yngel. I Stockholms södra skärgård har länsstyrelsen tillsammans med Naturvårdsverket under en längre tid drivit ett projekt där boskap betar fram små laguner där fisken kan leka vilket visat sig vara ett skonsamt sätt att minska vassen.
I år har även Upplandsstiftelsen fått pengar till att driva projektet i Uppsala län i Kallriga och Skaten–Rångsens naturreservat. Men nu söker stiftelsen mer pengar för att kunna utöka insatserna till ett projekt på Gräsö.
– Ön är ett fantastiskt område med en massa gammal kulturmark och det finns en tradition där av att jobba med naturvård på liten skala. Vi hoppas kunna arbeta med restaureringsåtgärder där boskap betar för att få en flikigare vass, säger Johan Persson.
En av dem som Upplandstiftelsen planerar att samarbeta med om projektet beviljas är Inger Abrahamsson. Hon tillhör den sjätte generationen i sin familj som driver en gård på Gräsö.
– Jag tycker att det är väldigt intressant att se hur vassen påverkar biotopen och det är ett bra sätt att kombinera två näringar, säger hon.
Totalt har Inger Abrahamsson 60 boskap som går och betar utmed vattnet redan i dag. Grannar och markägare har varit mycket positiva till att strandkanterna lättas upp. Men för Ingrid Abrahamsson är inte lyckliga båtägare eller ökat fiskbestånd den viktigaste drivkraften
– För mig handlar det om att visa respekt till våra förfäder som gått och slitit rygg för att få fram ett öppet landskap. Jag tycker helt enkelt att det blir vackrare såhär, säger hon.