Vatten och avlopp är eftersatta kommunala angelägenheter i större delen av landet. Många rör kommer bytas ut framöver.
För att klara av att bygga ut vatten och avlopp i Östhammars kommun måste kommunen gå i borgen för ett lån på sammanlagt 1,3 miljarder. Beslutet att låna till jätteinvesteringen fattades av en majoritet i kommunfullmäktige i juni 2022. Men det fanns kritik mot satsningen, bland andra Lokalpartiet Boa som menar att det är alldeles för riskfyllt och dyrt.
– Vi har inget val. Det är den här vägen vi måste gå, säger Lena Blad, vd för Östhammar Vatten och Gästrike Vatten.
I nuläget har cirka 300 miljoner lånats, pengar som går till förnyelse av nuvarande VA-verk och ledningsnät samt utbyggnad i hela kommunen. I summan ryms även vattenledningen från Tierp.
Ett lån på 1 miljard kronor är ett stort åtagande och pengarna ska lånas upp i takt med att byggplanerna sätts i verket, fram till 2035.
– Kommunen går i borgen, men Östhammars Vatten står för lånet som tas upp i Kommuninvest, förklarar Östhammars kommuns ekonomichef Sofia Tolstoy.
Kommunens investeringar ligger på i snitt 140 miljoner per år och runt 80 procent gick 2022 till lokaler, i första hand skolor och förskolor, tio procent lades på infrastruktur.
Investeringar i VA-nätet betalas till stor del via taxan. Det kan bli dyrt i en kommun med relativt få anslutna VA-kunder. I dagsläget är drygt 65 procent av de runt 22 000 invånarna i Östhammars kommun anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Många andra kommuner har en anslutningsgrad på över 85 procent.
Östhammar består av flera tätorter och har därför fler vatten- och avloppsverk än andra likvärdiga kommuner och har redan nu en av de högsta taxorna i landet. Avgiften väntas öka än mer på grund av investeringarna som väntar.
"Taxan beräknas öka successivt", säger Sofia Tolstoy, ekonomichef Östhammars kommun.
– Taxan beräknas öka successivt, det slogs fast när kommunfullmäktige tog beslut om utbyggnaden, säger Sofia Tolstoy.
Men hur mycket den stiger vet ingen nu. På sikt ska hela investeringen vara självfinansierande, det vill säga att avloppskunderna ska bli fler i takt med utbyggnaden och att fler ansluter sig till det kommunala nätet.
Men det kommer att krävas ett visst mått av finansieringsbehov via skattemedel. Gästrike Vatten räknar med att det behövs 10–20 miljoner kronor per år.
– Det ska möta kostnader, eftersom intäkterna kommer senare. Vi räknar med att nya anslutningar till VA kan påbörjas från 2027, säger Lena Blad.
Östhammars kommun ska låna över en miljard till ut- och ombyggnaden av vatten och avlopp.
Att taxorna kommer att öka är inget unikt för Östhammar. Svenskt Vatten räknar med att VA-taxan för ett kommunalt anslutet hushåll kommer kosta det dubbla om si så där 20 år.
Många av landets 290 kommuner har eftersatta VA-system och därmed stora VA-investeringar framför sig. Dagens ledningsnät byggdes med statliga bidrag under perioden 1950–1970 och gräver man upp alla gamla rör och drar dem runt jordklotet skulle de räcka nästan fem varv.
Så länge nätet fungerat som det ska har hälsan tigit still, men nu har många avloppsrör nått bristningsgränsen, om metaforen tillåts. Avloppens kapacitet måste bli bättre, kvaliteten på de gamla rören sviktar och nya lagar ställer nya krav.
För att klara det behöver investeringstakten i VA-sektorn stiga från 16 till 23 miljarder per år fram till 2040, enligt Svenskt Vatten.
– Klart det kommer kosta pengar, något annat är inte att vänta. Finansieringen är också en viktig fråga nationellt då förutsättningarna i varje kommun är så extremt olika, säger Lena Blad.