Svåra beslut väntar för politiker
Politikerna i Östhammars kommun har svåra beslut framför sig. Konsulterna bakom skolutredningen som lagts fram föreslår att mer resurser går till elever i stället för till lokaler, men samtidigt kan friskoleetableringar ställa allt på ända.
En närmare granskning visar att det framför allt är i högstadieskolorna som det kommer att eka tomt i korridorer och klassrum om den nuvarande skolorganisationen behålls. En tredjedel av elevunderlaget i årskurs 7 till 9 försvinner till läsåret 2013/14. Mest minskar antalet elever på Frösåkersskolan, där över hälften av eleverna försvinner. Även Österbyskolan och Vallonskolan tappar många elever. Pensionsavgångar de närmaste tio åren gör att skolorna kommer att behöva rekrytera nya högstadielärare, vilket kan bli svårt om det inte finns nog med elever för att erbjuda heltidstjänster inom de ämnen där lärarna är behöriga.
En markant elevminskning blir det också för Bruksgymnasiets del, och stora renoveringsbehov finns dessutom på flera skolor. På Frösåkersskolan och Österbyskolan handlar det om storleksordningen 100 miljoner kronor.
Mot den här bakgrunden har konsulterna lagt fram en red alternativa skolmodeller. Det mest radikala förslaget går ut på att bara ha kvar tre skolor: Olandsskolan F-9 i Alunda, Stora Vallon F-9 i Gimo samt Frösåkersskolan F-9 i Östhammar. I utredningen konstateras att det skulle innebära stora enheter, långa resvägar för de mindre barnen och dessutom sämre pedagogiska möjligheter i årskurs 7-9 genom att det skulle finnas tre högstadieskolor. I stället föreslår man att Östhammars kommun redan läsåret 2010/11 avvecklar byskolorna i Film, Morkarla, Gräsö, Snesslinge och Ekeby och året därefter avvecklar Frösåkersskolan. Till läsåret 2017/18 skulle det enligt förslaget bara finnas ett högstadium, i Gimo. På samtliga fem tätorter skulle det finnas en F-6-skola, utom i Östhammar där Kristinelundsskolan skulle ha årskurs F-2 medan Edsskolan bestod av elever i årskurs 3-6.
Konsulterna pekar på att resurserna med deras huvudalternativ blir rörliga och flyttas från lokalerna till verksamheten. Men man har inte räknat på om förslaget skulle innebära någon besparing. Om skolor läggs ned ökar kostnaderna för skolskjutsar, och vissa skolor måste dessutom byggas ut för att klara av att ta emot fler elever. Dessutom finns risken att kommunen står kvar med kostnader för tomma lokaler som behöver uppvärmning. Ytterligare en osäkerhetsfaktor handlar om friskoleetableringar. I skolutredningen står att kommunen nog får räkna med att frågan om friskolor dyker upp på vissa orter. Om så sker kommer utbudet av elevplatser att öka, och den skolorganisation som presenteras i utredningen räcker inte till.
Politikerna har en del att fundera över.
Så jobbar vi med nyheter