Svagt intresse för återvinning
Märstabon och reaktorfysikern Janne Wallenius tycker inte att kärnkraftavfallet ska grävas ned. I stället vill han återvinna så mycket som möjligt av avfallet. Han tycker att det är konstigt att det politiska intresset för återvinning är så dåligt.
Foto: Jörgen Hagelqvist
- För plutonium är vi framme. Plutonium skulle vi kunna återanvända redan i dag, säger Janne Wallenius, som forskar om transmutation på KTH.
Men för americium krävs mer forskning och utveckling.
- Vi vet hur vi ska göra, men vi vill hitta ett billigare sätt.
Forskarna tror att en testanläggning för transmutation skulle kunna stå färdig 2020. Om allt sedan går enligt planerna skulle en fullskalig anläggning kunna tas i drift 2035.
- Men än så länge finns inget politiskt intresse att satsa på transmutation. Jag tycker att det är konstigt. Det är självklart att återanvända gas från bioavfall trots att det finns risker, varför ska kärnavfall vara så speciellt? Det är ren diskriminering av kärnkraftsindustrin. Men det beror väl på att man har fått en bild från Tjernobyl att det är fullständigt livsfarligt, säger Janne Wallenius.
Även om forskarna får som de vill och en transmutationsanläggning tas i drift år 2035 skulle det ta minst 100 år att bearbeta det plutonium och americium som finns i kärnavfallet i dag tills endast 1 procent återstår.
Processen som kallas transmutation omfattar flera steg. Det första steget är att det använda kärnbränslet upparbetas, vilket innebär att man separerar plutonium och americium.
I Sverige har man gjort ett politiskt ställningstagande att inte upparbeta använt kärnbränsle, bland annat på grund av att plutoniumet skulle kunna användas för kärnvapenframställning. I stället beslutade Sverige att satsa på direktdeponering av kärnavfallet, vilket Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, nu arbetar för fullt med.
Men under 1970-talet upparbetades en del av plutoniumet i kärnavfallet. Det plutoniumet har nu gjorts om till bränsle och ska användas i kärnkraftverket i Oskarshamn i år.
- Det blir första gången som plutonium återanvänds i stor skala i Sverige. Det ska bli väldigt spännande att se om det fungerar på ett bra sätt, säger Janne Wallenius.
I Frankrike har plutonium återanvänts i industriell skala under lång tid. Där tar det tio år innan plutoniumet "kommer tillbaka" för ny klyvning.
-I Frankrike kör de bränslet en gång. Då blir de av med 25 procent av det högaktiva avfallet. Man kan säga att de gör första steget i transmutation. Vi vill köra bränslet flera gånger i reaktorn, så att man blir av med 99 procent av plutoniumet och americiumet.
Fördelen med transmutation är att kärnavfallet förblir farligt i 1 000 år i stället för 100 000 år. Men det krävs fortfarande ett djupförvar för de rester som inte kan återvinnas.
- I dag kan vi hantera radioaktiva ämnen eftersom vi har kunskap om dem. Men det är inte så troligt att man har det i framtiden, eftersom det förmodligen inte finns något lättillgängligt uran kvar om 10 000 år. Och det är större sannolikhet att vi kan informera framtidens människor om djupförvaret 1 000 år fram i tiden än 100 000 år säger Janne Wallenius.
En annan fördel är att det blir en mindre mängd att deponera i berggrunden.
- Man får plats med 100 gånger mer på samma utrymme. Det är en fördel till exempel i USA, där man bara har en plats för djupförvaring.
Det finns dock flera nackdelar med transmutation. På kort sikt, det vill säga under de närmaste 100 åren, blir avfallet mer radioaktivt. Dessutom skulle produktionskostnaden för kärnkraftselen bli 25-35 procent dyrare än i dag. Från
dagens 20 öre per kilowattimme skulle den kosta 27 öre per kilowattimme.
- Men det är fortfarande billigare än vindkraft, biomassa eller solenergi.
En annan nackdel är att stora anläggningar i kilometerstorlek krävs för att upparbeta kärnavfallet.
- Men såna finns redan i Frankrike och England för plutonium påpekar Janne Wallenius.
Forskningen om transmutation i Sverige är till stor del finansierad av SKB.
- SKB är tillsagda att forska om transmutation av regeringen. Men SKB:s officiella linje är att vi inte ska ha transmutation.
SKB:s plan är att djupförvaret ska tas i drift 2018. 2020 tror forskarna att de kan visa att transmutation av både plutonium och americium fungerar.
- Det skulle vara bekvämt om vi fick tio år till på, säger Janne Wallenius.
Så jobbar vi med nyheter