Striden om sista landsbygdsskolan: "Vi ger oss aldrig"

Kommunen säger att de inte vill stänga Ekeby skola. Men så fort förändring nämns samlar sig föräldrarna för strid. De gör allt för att försvara sin skola. Lönar det sig att skrika högst?

"Jag vill kunna gå på fritids med min brorsa", säger William Backlund. Varken han, Svea Pettersson, Victor Backlund, Frö Broady eller Adela Larsson vill gå i skolan någon annanstans än i Ekeby. "Det är lugnare, bättre, här", säger Svea Pettersson.

"Jag vill kunna gå på fritids med min brorsa", säger William Backlund. Varken han, Svea Pettersson, Victor Backlund, Frö Broady eller Adela Larsson vill gå i skolan någon annanstans än i Ekeby. "Det är lugnare, bättre, här", säger Svea Pettersson.

Foto: Nicklas Kihlberg

Östhammar2021-11-20 19:00
undefined
HildeMarie Farstad och Ingrid Ragnar kommer att fortsätta kämpa för Ekeby skola som de menar är hela bygdens livsnerv.

– Vi kommer inte att sluta slåss. Aldrig.

Ingrid Ragnar är arg. Riktigt arg. Och hon är inte ensam. 

– Det här är vår unika pärla. Vi kommer att fortsätta göra kraftigt motstånd, säger HildeMarie Farstad.

Ekeby by och Ekeby skola ligger nio kilometer snirklig landsväg utanför Alunda. För över tio år sedan beslutade Östhammars kommun att göra det här till en ren lågstadieskola. Barnen i årskurs 4–6 fick börja gå i Olandsskolan inne i Alunda.

Beslutet väckte stort missnöje bland föräldrar. Det var inte första gången de upplevde att skolan var nedläggningshotad och ilskan har aldrig riktigt lagt sig.

undefined
Ekeby skola är Östhammars kommuns minsta skola. Här går barn från förskoleklass till årskurs 3. Sammanlagt ett 20-tal.

Föräldrarna här har sett hur kommunen lagt ned Morkarla och Films skolor. För ett par år sedan var det Gräsö och Snesslinges tur. Ekeby är med sitt 20-tal elever den sista kvarvarande byskolan.

– Skolan är vår livsnerv. Det är viktigt att ha skolan nära, för barnen, för bygden och för miljön. Men kommuncheferna gör allt för att lägga ned skolan, säger Ingrid Ragnar.

I dag finns inget konkret nedläggningshot, men kommunens senaste beslut om skolan har ändå fått föräldrarna i Ekeby att se rött. När mellanstadiet försvann gjorde Östhammars kommun en form av eftergift gentemot föräldrarna. Barnen fick fortsätta att gå på fritids i Ekeby. I dag åker de alltså buss efter skoldagens slut på Olandsskolan i Alunda till fritids i Ekeby, nio kilometer bort.

Men en sen höstkväll fick vårdnadshavarna till de fem barn som berörs veta att barnen från årsskiftet enbart kommer att erbjudas fritidsplats på Olandsskolan. Ingen mer buss till Ekeby. Den främsta anledningen, enligt grundskolechefen Christina Stenhammar, var huvudmannens ansvar. Rektor har ansvar för varje elev hela skoldagen – inklusive fritids. Det ansvaret blir svårt att uppfylla när barnen åker buss nästan en mil mellan skola och fritids.

undefined
I dag åker fem barn som går i årskurs 4-6 på Olandsskolan i Alunda buss nio kilometer för att gå på fritids i Ekeby.

Beskedet fick föräldrarna att höra av sig till politiker, tjänstepersoner och till UNT. De vill inte ha sina barn på fritids på stora Olandsskolan som de tycker att kommunen har tappat greppet om när det gäller stök och trygghet.

Flera föräldrar sade i protest upp barnens fritidsplatser. De ser beslutet som en del av kommunens plan: att sakta men säkert dränera Ekeby skola.

Beslutet om fritids var fattat och gick inte att ändra, fick de höra. Men riktigt så var det inte.

Efter reaktionerna meddelade barn- och utbildningsnämndens ordförande Josefine Nilsson (C) att nämnden vill att förvaltningen ser över frågan ytterligare ett varv.

– Det här är egentligen en tjänstemannafråga, men när frågor kommer upp på politikens bord har vi ett ansvar att titta på dem. Därför har vi dragit i en liten handbroms, säger Josefine Nilsson.

undefined
"Jag vill kunna gå på fritids med min brorsa", säger William Backlund. Varken han, Svea Pettersson, Victor Backlund, Frö Broady eller Adela Larsson vill gå i skolan någon annanstans än i Ekeby. "Det är lugnare, bättre, här", säger Svea Pettersson.

Nu ska barnen får gå kvar på fritids i Ekeby åtminstone läsåret ut, alltså även vårterminen.

– Jag kan förstå kritiken att beskedet kom med kort varsel, men min bedömning gällande beslutet kvarstår. Nu ska vi titta på frågan en gång till bland annat utifrån likvärdighetsprincipen. Vi hoppas att den utredningen ska vara klar i början av 2022, säger grundskolechefen Christina Stenhammar.

undefined
Grundskolechefen Christina Stenhammar försvarar beslutet att enbart erbjuda fritids i Alunda för fjärde- och femteklassarna. Men kommunen ska se över frågan en gång till.

Likvärdighetsprincipen är en grundbult i den svenska skolan. Alla elever, oavsett bakgrund och hemvist, ska ha lika tillgång till utbildning. Det gäller varje skolform och fritids.

Men ingen annanstans i kommunen än i Ekebyfallet erbjuds elever fritidsplats på en annan plats än i anslutning till skolan. Att vårdnadshavare till fem barn som berörs av en förändring kan stoppa ett beslut genom att skrika högt och protestera, är det rimligt?

– I det är fallet är det rimligt att vi tittar på frågan igen. Sedan kanske vi ändå landar i samma beslut, säger Josefine Nilsson.

Eftergiften att låta barn gå på fritids nästan en mil från där de går i skolan, är inte den ganska märklig?

– Det här är en komplex fråga. Vi som kommun måste underlätta individens möjlighet att leva på landsbygden. Att vi gjorde den här kompromissen kan tyckas orimlig för vissa men betydde otroligt mycket för de familjer som berörs, säger Josefine Nilsson.

Föräldrarna i Ekeby menar att Lisbeth Bodén, chef för sektor bildning, har som personligt mål och mening att lägga ned alla kommunens landsbygdsskolor. Tjänstemän som hon, som inte går att rösta bort, fattar besluten.

– Politikerna är tjänstemännens nickedockor, konstaterar Ingrid Ragnar.

undefined
Ingrid Ragnar upplever att förändringarna som kommunen vill göra egentligen bygger på ett landsbygdsförakt.

Lisbeth Bodén själv håller inte alls med.

– Politikerna beslutar vilka skolor kommunen ska driva. Vi genomför bara besluten.

Har ni några tankar på att lägga ned Ekebyskolan?

– Det är en politisk fråga. Vårt uppdrag är att säkerställa kvalitet i alla våra skolor, vilket vi gör, säger Lisbeth Bodén.

I år har både skol- och fritidsverksamheten i Ekeby visat minusresultat ekonomiskt. Hur ser framtiden för skolan egentligen ut?

– Jag hoppas att den är ljus. Mycket handlar om hur byn utvecklas. Vi vet att Alundaområdet spås växa framöver men vi vet inte exakt hur. Jag är försiktigt positiv, men kan inte ge några garantier, säger Josefine Nilsson.

I dag går Ingrid Ragnars yngsta barn i sexan. Han går inte på fritids och berörs inte av de förändringar som görs nu eller senare. Ändå slutar Ingrid Ragnar inte att kämpa för skolan.

– Jag vet hur viktig skolan har varit i min sons liv. Jag känner en oerhörd tacksamhet gentemot personalen, all personal på skolan, och allt de har gjort för oss. Jag vill att alla barn ska få den förmånen.

undefined
"Varför har kommunen storhetsvansinne och ska bunta ihop alla barn i stora klusterskolor?" frågar sig Ingrid Ragnar som själv inte längre har barn på skolan men som ändå fortsätter kämpa.

Föräldrarna här slipper åka en mil för att hämta barnen på fritids. Är det rättvist att ni ska få de här fördelarna när andra i kommunen inte får det?

– Alla är välkomna att flytta ut hit. Det är en fantastisk bygd. Vi har en otrolig gemenskap. Välkomna!

Föräldrarna tycker att kommunen borde utnyttja Ekeby skola bättre, kanske fylla på med elever från Alunda. På Ekeby fritids leker alla barn med varandra, oavsett ålder eller kön. Fjärdeklassare kan sitta och leka i sandlådan med förskolebarn. Något som föräldrarna lyfter fram som positivt.

Det håller på att beredas plats för nya hustomter i området. Det finns inflyttningspotential.

undefined
HildeMarie Farstad är mamma till ett barn på Ekebyskolan och ett på Olandsskolan, men som går på fritids i Ekeby. "När han fick höra om förändringen sade han 'Man är verkligen inte fri i det här långa landet'. Då insåg jag vilken viktig demokratifråga det här är".

– När vi flyttade ut hit blev vi så lyckliga över att det fanns en skola. Man borde värna det som attraherar, säger HildeMarie Farstad.

Föräldrarna förstår inte hur beslutet om att inte låta barnen fortsätta på fritids fattades. Helt plötsligt fanns det bara där. HildeMarie Farstad upplever det som att kommunen nästan manar till kamp. Och kampen för kommunens sista byskola, den kommer att fortsätta.

Forskning om små skolor

Enligt forskning från bland annat Uppsala universitet kan mindre skolor skapa trygghet. Lärare får närmre kontakt med elever och vårdnadshavare. Engagemanget blir personligt. 

Elever på större skolor har ofta bättre studieresultat och annan socioekonomisk bakgrund. Små skolor är mer sårbara och specialpedagogiska insatser finns längre bort. I forskningen lyfts ofta att landsbygdsskolor skapar gemenskapskänsla. Samtidigt finns studier som visar att nedlagda skolor inte påverkar utflyttningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!