– Vi kommer inte att sluta slåss. Aldrig.
Ingrid Ragnar är arg. Riktigt arg. Och hon är inte ensam.
– Det här är vår unika pärla. Vi kommer att fortsätta göra kraftigt motstånd, säger HildeMarie Farstad.
Ekeby by och Ekeby skola ligger nio kilometer snirklig landsväg utanför Alunda. För över tio år sedan beslutade Östhammars kommun att göra det här till en ren lågstadieskola. Barnen i årskurs 4–6 fick börja gå i Olandsskolan inne i Alunda.
Beslutet väckte stort missnöje bland föräldrar. Det var inte första gången de upplevde att skolan var nedläggningshotad och ilskan har aldrig riktigt lagt sig.
Föräldrarna här har sett hur kommunen lagt ned Morkarla och Films skolor. För ett par år sedan var det Gräsö och Snesslinges tur. Ekeby är med sitt 20-tal elever den sista kvarvarande byskolan.
– Skolan är vår livsnerv. Det är viktigt att ha skolan nära, för barnen, för bygden och för miljön. Men kommuncheferna gör allt för att lägga ned skolan, säger Ingrid Ragnar.
I dag finns inget konkret nedläggningshot, men kommunens senaste beslut om skolan har ändå fått föräldrarna i Ekeby att se rött. När mellanstadiet försvann gjorde Östhammars kommun en form av eftergift gentemot föräldrarna. Barnen fick fortsätta att gå på fritids i Ekeby. I dag åker de alltså buss efter skoldagens slut på Olandsskolan i Alunda till fritids i Ekeby, nio kilometer bort.
Men en sen höstkväll fick vårdnadshavarna till de fem barn som berörs veta att barnen från årsskiftet enbart kommer att erbjudas fritidsplats på Olandsskolan. Ingen mer buss till Ekeby. Den främsta anledningen, enligt grundskolechefen Christina Stenhammar, var huvudmannens ansvar. Rektor har ansvar för varje elev hela skoldagen – inklusive fritids. Det ansvaret blir svårt att uppfylla när barnen åker buss nästan en mil mellan skola och fritids.
Beskedet fick föräldrarna att höra av sig till politiker, tjänstepersoner och till UNT. De vill inte ha sina barn på fritids på stora Olandsskolan som de tycker att kommunen har tappat greppet om när det gäller stök och trygghet.
Flera föräldrar sade i protest upp barnens fritidsplatser. De ser beslutet som en del av kommunens plan: att sakta men säkert dränera Ekeby skola.
Beslutet om fritids var fattat och gick inte att ändra, fick de höra. Men riktigt så var det inte.
Efter reaktionerna meddelade barn- och utbildningsnämndens ordförande Josefine Nilsson (C) att nämnden vill att förvaltningen ser över frågan ytterligare ett varv.
– Det här är egentligen en tjänstemannafråga, men när frågor kommer upp på politikens bord har vi ett ansvar att titta på dem. Därför har vi dragit i en liten handbroms, säger Josefine Nilsson.
Nu ska barnen får gå kvar på fritids i Ekeby åtminstone läsåret ut, alltså även vårterminen.
– Jag kan förstå kritiken att beskedet kom med kort varsel, men min bedömning gällande beslutet kvarstår. Nu ska vi titta på frågan en gång till bland annat utifrån likvärdighetsprincipen. Vi hoppas att den utredningen ska vara klar i början av 2022, säger grundskolechefen Christina Stenhammar.
Likvärdighetsprincipen är en grundbult i den svenska skolan. Alla elever, oavsett bakgrund och hemvist, ska ha lika tillgång till utbildning. Det gäller varje skolform och fritids.
Men ingen annanstans i kommunen än i Ekebyfallet erbjuds elever fritidsplats på en annan plats än i anslutning till skolan. Att vårdnadshavare till fem barn som berörs av en förändring kan stoppa ett beslut genom att skrika högt och protestera, är det rimligt?
– I det är fallet är det rimligt att vi tittar på frågan igen. Sedan kanske vi ändå landar i samma beslut, säger Josefine Nilsson.
Eftergiften att låta barn gå på fritids nästan en mil från där de går i skolan, är inte den ganska märklig?
– Det här är en komplex fråga. Vi som kommun måste underlätta individens möjlighet att leva på landsbygden. Att vi gjorde den här kompromissen kan tyckas orimlig för vissa men betydde otroligt mycket för de familjer som berörs, säger Josefine Nilsson.
Föräldrarna i Ekeby menar att Lisbeth Bodén, chef för sektor bildning, har som personligt mål och mening att lägga ned alla kommunens landsbygdsskolor. Tjänstemän som hon, som inte går att rösta bort, fattar besluten.
– Politikerna är tjänstemännens nickedockor, konstaterar Ingrid Ragnar.
Lisbeth Bodén själv håller inte alls med.
– Politikerna beslutar vilka skolor kommunen ska driva. Vi genomför bara besluten.
Har ni några tankar på att lägga ned Ekebyskolan?
– Det är en politisk fråga. Vårt uppdrag är att säkerställa kvalitet i alla våra skolor, vilket vi gör, säger Lisbeth Bodén.
I år har både skol- och fritidsverksamheten i Ekeby visat minusresultat ekonomiskt. Hur ser framtiden för skolan egentligen ut?
– Jag hoppas att den är ljus. Mycket handlar om hur byn utvecklas. Vi vet att Alundaområdet spås växa framöver men vi vet inte exakt hur. Jag är försiktigt positiv, men kan inte ge några garantier, säger Josefine Nilsson.
I dag går Ingrid Ragnars yngsta barn i sexan. Han går inte på fritids och berörs inte av de förändringar som görs nu eller senare. Ändå slutar Ingrid Ragnar inte att kämpa för skolan.
– Jag vet hur viktig skolan har varit i min sons liv. Jag känner en oerhörd tacksamhet gentemot personalen, all personal på skolan, och allt de har gjort för oss. Jag vill att alla barn ska få den förmånen.
Föräldrarna här slipper åka en mil för att hämta barnen på fritids. Är det rättvist att ni ska få de här fördelarna när andra i kommunen inte får det?
– Alla är välkomna att flytta ut hit. Det är en fantastisk bygd. Vi har en otrolig gemenskap. Välkomna!
Föräldrarna tycker att kommunen borde utnyttja Ekeby skola bättre, kanske fylla på med elever från Alunda. På Ekeby fritids leker alla barn med varandra, oavsett ålder eller kön. Fjärdeklassare kan sitta och leka i sandlådan med förskolebarn. Något som föräldrarna lyfter fram som positivt.
Det håller på att beredas plats för nya hustomter i området. Det finns inflyttningspotential.
– När vi flyttade ut hit blev vi så lyckliga över att det fanns en skola. Man borde värna det som attraherar, säger HildeMarie Farstad.
Föräldrarna förstår inte hur beslutet om att inte låta barnen fortsätta på fritids fattades. Helt plötsligt fanns det bara där. HildeMarie Farstad upplever det som att kommunen nästan manar till kamp. Och kampen för kommunens sista byskola, den kommer att fortsätta.