Polisen fick larm om en ny drönarobservation på måndagskvällen. Enligt Jonas Eronen, presstalesperson, kunde polis på plats själva observera drönaren.
Senaste veckan har drönare vid åtminstone två tillfällen flugit in över Forsmark. Vid incidenten i fredags skedde observationer av drönare samtidigt även vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk.
Vid 17-tiden i måndags fick polisens regionledningscentral uppgifter om att drönare på nytt observerats över Forsmark. Polis befann sig under kvällen vid Forsmark och observerade själva drönaren. Helikopter deltog i insatsen men utöver det vill man inte gå in på vilka åtgärder man vidtog på plats.
– Det finns rätt mycket man kan göra. Men vi kan inte gå ut med taktiska delar i hur vi jobbar med sådana här ärenden. Det vore att ge "motståndaren" en fördel, säger Jonas Eronen, presstalesperson hos Uppsalapolisen.
Varför skjuter ni inte ned drönaren?
– Det finns en sådan teoretisk möjlighet, men man ska komma ihåg att en rad kriterier då måste vara uppfyllda. Det är en komplicerad fråga att öppna eld, säger Jonas Eronen.
Han lyfter också fram att drönarna ofta rör sig snabbt och att insatserna utgörs av ett omfattande arbete med att försöka lokalisera platsen där drönarföraren befinner sig, identifiera denne, frihetsberöva och lagföra personen. Enligt Jonas Eronen krävs "minutiös noggrannhet" för att man ska lyckas lagföra gärningspersonen. Samtidigt betonar han allvaret i drönarintrång på samhällsviktiga anläggningar som Forsmark.
Flera gånger tidigare har drönare observerats över Forsmark, men observationerna tenderar inte att resultera i en Säpo-utredning.
Men det är långt ifrån första gången en drönare siktas över Forsmark. Kring årsskiftet 2019–2020 rapporterade UNT om att drönare observerats över Forsmark vid åtminstone fem olika tillfällen på mindre än tre månader. Händelserna rubricerades och utreddes då av polisen som brott mot skyddslagen och brott mot luftfartslagen.
Gällande de senaste incidenterna, inklusive den på måndagen, har Säkerhetspolisen tagit över utredningen. Säpo kommenterar inte några detaljer kring det operativa arbetet gällande förundersökningen och kan därmed inte säga varför ärendet hamnade på deras bord.
– Förundersökningsledaren har satt rubriceringen misstanke om grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Det är en rubricering som omfattas av vårt verksamhetsområde och då är det vi som ska utreda, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo.
Hans Ihrman, vice chefsåklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, leder förundersökningen efter drönarobservationerna.
Hans Ihrman, vice chefsåklagare på Riksenheten för säkerhetsmål, är förundersökningsledare och den som satt brottsrubriceringen.
– Valet är grundat på de omständigheter som är kända. Jag har bedömt att det här är ett brott enligt 19:e kapitlet, grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Misstanken är att detta är insamlande av hemligt material gällande skyddsobjekt.
Att det var flera incidenter samtidigt, var det avgörande för valet av rubricering?
– Nej. Det har inte med antalet att göra. Detsamma hade gällt om det enbart varit en.
Drönare har ju flugit över Forsmark förr. Varför hanteras det här annorlunda?
– Jag har ingen kommentar till det. Jag kan inte berätta om några detaljer i den här utredningen, säger Hans Ihrman.
Åklagaren vill inte närmare kommentera hur drönarincidenterna förhåller sig till varandra eller om det finns någon eller några misstänkta i ärendet.
Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man exempelvis anskaffar uppgifter som om de hamnar i orätta händer kan medföra fara för rikets säkerhet. Skillnaden mot spioneri är att då ska det finnas ett syfte att tillhandahålla uppgifter till främmande makt.