Hargshamns järnväg snirklar sig genom skogen, från Örbyhus i väst till Hallstavik i sydöst. I dag går här timmertransporter till Hallsta pappersbruk ett par gånger i veckan.
När Dannemora gruva öppnar 2025 är det tänkt att järnmalmen ska transporteras ut till kund via järnväg till Hargshamn. Spåren finns redan, men Hargshamnsbanan är eftersatt och behöver rustas upp. Exakt hur mycket vet man inte i dagsläget. Det är en sak för Trafikverket att ta reda på.
– Vi kommer att starta en utredning, mest troligt i vår. Efter det vet vi mer. Men av det vi känner till så här långt handlar det om att byta ut rälsen för att klara de transporter som gruvbolaget planerat för, säger Christian Mineur, strategisk planerare vid Trafikverket.
Han gissar på en kostnad av 200 – 300 miljoner kronor för att få järnvägen i skick. Som den ser ut nu måste transporterna reduceras, både vad gäller volym och hastighet.
– I dagsläget har järnvägen en kapacitet för att köra 500 ton malm per tåg, max två gånger per dag, säger Christian Mineur.
Det är knappt hälften av den mängd finmald malm som gruvbolaget Grangex kalkylerat med i sin budget. Eftersom gruvan planerar starta 2025 brinner det i knutarna. I dag finns Hargshamnsbanan inte ens med i den nationella planen för infrastruktursatsningar 2022-2033 som regeringen ska fatta beslut om i maj.
– En möjlighet att få pengar till en upprustning nu är via de näringslivspotter som finns i planen, säger Tomas Stavbom, regionchef för Uppsala län vid Stockholms Handelskammare.
Tomas Stavbom, regionchef för Uppsala län vid Stockholms Handelskammare, hoppas på pengar till Hargshamnsbanan via näringslivspotten i nationella planen för transportinfrastruktur 2022-2033.
Potterna har ungefär 100 miljoner per år att lägga på objekt som är intressanta för näringslivet. Men det är pengar som ska fördelas på satsningar över hela landet och att Hargshamnsbanan skulle få stora delar av den årliga tilldelningen är högst osäkert.
Han gick, tillsammans med en rad företrädare för näringslivet i Norduppland, nyligen ut i en debattartikel där de påpekar att Norduppland utgör ett nytt, "storstadsnära tillväxtkluster av nationell rang, men som ännu inte fått samma uppmärksamhet som satsningarna i Norrland".
Gruppen lyfter särskilt fram tre satsningar som bör prioriteras för att satsningar och jobb ska komma hela nationen till del. Dit hör fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm, länsväg 288 mellan Uppsala och Börstil, samt Hargshamnsbanan.
– I och med planerna på att starta Dannemora gruva har järnvägen blivit viktig, från att tidigare inte räknats alls, säger Tomas Stavbom.
Gruvbolaget Grangex´ vd Christer Lindqvist hoppas åter kunna använda järnvägen för malmtransporterna.
I båda ändar av Hargshamnsbanan finns två bolagsledare som gärna ser att upprustningen går undan. I Dannemora planerar Christer Lindqvist, vd för Grängesberg Exploration Holding AB, Grangex, för tågtransporter av malm.
– Vi vill använda den infrastruktur som redan finns på plats och ta den närmaste vägen. Alternativet är att ta malmen till Örbyhus och sedan vidare via ostkustbanan, upp till Gävle hamn, men det ger inte samma nytta till regionen, säger han.
Peeter Nömm, vd för Hargs Hamn AB, ser gärna att malmtransporterna går via Hargshamn.
– Vi kan ganska enkelt rusta upp det som redan finns på plats här i hamnen, i form av transportband och tåglossningshall. Vi kan bygga ännu en lagerhall, vilket är nödvändigt när man ska hantera den nya kvalitetsmalmen, säger han.
Även Östhammars kommun välkomnar statliga pengar till Hargsbanan.
– Nu har ju staten via Sjöfartsverket satsat på en fördjupad farled in till Hargs hamn, om det ska löna sig känns ju en satsning på järnvägen nödvändig, säger finanskommunalrådet Jacob Spangenberg (C).