Spåren behöver rustas för de nya malmtågen
Banverket har inte de 100 miljoner kronor det skulle kosta att rusta upp järnvägen mellan Dannemora och Hargshamn. I stället hoppas man att Dannemora magnetit AB, som vill återuppta gruvbrytningen på orten, ska bidra till finansieringen.
Foto: Eva Nevelius
Tidigare har man sagt att en upprustning av banan skulle gå på runt 20 miljoner kronor. Nu talas det i stället om det dubbla, eller ännu mer. Bara att byta ut räls och sliprar skulle kosta 40 runt miljoner kronor. O
m kapaciteten på banan ska ökas så mycket som Dannemora magnetit vill krävs också ett helt nytt signalsystem för 60 miljoner kronor.
- I dag är det här en lågtrafikbana men om fler tåg ska trafikera banan måste det också till en helt ny anläggning. Vi för en dialog om det just nu men vi har inga anslag i vår verksamhetsplan för att göra de här investeringarna, säger Stig Hansson utredare på Banverkets leveransdivision.
Han säger att en möjlighet skulle kunna vara ett ändrat huvudmannaskap för banan.
- Vi håller på och utreder hur vi ska hantera det här och vem som ska finansiera det. Till att börja med tar vi fram ett tekniskt förslag på vad som behöver göras.
Lars Alm som är vd för Dannemora magnetit AB berättar att de haft ett stort antal möten med Banverket. Det besked företagsledningen fått är att det visst är möjligt att genomföra en upprustning till 2009 men att Banverket inte har råd.
- De vill på något sätt tvinga oss och andra som använder banan att finansiera den statliga järnvägen. Men vi är inte så intresserade eftersom vi redan har stora kostnader för de spår som ligger inom vårt verksamhetsområde uppe i Dannemora.
Lars Alm räknar med att det handlar om 10 miljoner kronor för att åtgärda terminalen i Dannemora.
- I det läget har vi svårt att förstå att vi också ska behöva finansiera det som tillhör staten.
För företaget är dock frågan av stor vikt, och inte bara av miljöhänsyn.
- Det har också väldigt stor betydelse ekonomiskt. Det är åtminstone 20 kronor per ton billigare att frakta på järnväg, säger Lars Alm och berättar att tillgång till järnvägen vägde tungt när man beslutade sig för att satsa på projektet.
I dag trafikeras banan av nio tåg per dygn med massaved till Hargshamn och Hallstavik. Men om gruvbrytningen återupptas i Dannemora skulle det tillkomma fyra tåg per dygn lastade med sammanlagt 5 000 ton malm.
Flera lokala politiker har engagerat sig i frågan och Margareta Rönnblom vid Regionförbundet Uppsala ska träffa representanter för Dannemora magnetit i nästa vecka.
- Det är klart att det är svårt att få fram pengar men det här måste lösas på något sätt. Alternativet är lastbilar var sjätte minut och det är inget rimligt alternativ, säger hon.
Fakta/Historik:
Järnvägen på sträckan Dannemora- Hargshamn öppnades 1878 av det enskilda bolaget Dannemora-Hargs järnväg (DHJ). Till en början förekom både gods- och persontrafik på hela sträckan.
Banan byggdes med 891 mm smalspår men breddades till normalspår på 60-och 70-talet.
1921 blev DHJ ett dotterbolag till Stockholm-Roslagens järnvägar.
1951 övergick bolaget i statlig ägo och åtta år senare uppgick man i SJ.
1960 upphörde all persontrafik på banan och sedan dess har det enbart handlat om godstrafik.
Banan är i dag i så dåligt skick att man varit tvungen att sänka hastigheten från 70 till 40 kilometer i timmen.
Järnvägen på sträckan Dannemora- Hargshamn öppnades 1878 av det enskilda bolaget Dannemora-Hargs järnväg (DHJ). Till en början förekom både gods- och persontrafik på hela sträckan.
Banan byggdes med 891 mm smalspår men breddades till normalspår på 60-och 70-talet.
1921 blev DHJ ett dotterbolag till Stockholm-Roslagens järnvägar.
1951 övergick bolaget i statlig ägo och åtta år senare uppgick man i SJ.
1960 upphörde all persontrafik på banan och sedan dess har det enbart handlat om godstrafik.
Banan är i dag i så dåligt skick att man varit tvungen att sänka hastigheten från 70 till 40 kilometer i timmen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!