SpÄren behöver rustas för de nya malmtÄgen
Banverket har inte de 100 miljoner kronor det skulle kosta att rusta upp jÀrnvÀgen mellan Dannemora och Hargshamn. I stÀllet hoppas man att Dannemora magnetit AB, som vill Äteruppta gruvbrytningen pÄ orten, ska bidra till finansieringen.
Foto: Eva Nevelius
Tidigare har man sagt att en upprustning av banan skulle gÄ pÄ runt 20 miljoner kronor. Nu talas det i stÀllet om det dubbla, eller Ànnu mer. Bara att byta ut rÀls och sliprar skulle kosta 40 runt miljoner kronor. O
m kapaciteten pÄ banan ska ökas sÄ mycket som Dannemora magnetit vill krÀvs ocksÄ ett helt nytt signalsystem för 60 miljoner kronor.
- I dag Àr det hÀr en lÄgtrafikbana men om fler tÄg ska trafikera banan mÄste det ocksÄ till en helt ny anlÀggning. Vi för en dialog om det just nu men vi har inga anslag i vÄr verksamhetsplan för att göra de hÀr investeringarna, sÀger Stig Hansson utredare pÄ Banverkets leveransdivision.
Han sÀger att en möjlighet skulle kunna vara ett Àndrat huvudmannaskap för banan.
- Vi hÄller pÄ och utreder hur vi ska hantera det hÀr och vem som ska finansiera det. Till att börja med tar vi fram ett tekniskt förslag pÄ vad som behöver göras.
Lars Alm som Àr vd för Dannemora magnetit AB berÀttar att de haft ett stort antal möten med Banverket. Det besked företagsledningen fÄtt Àr att det visst Àr möjligt att genomföra en upprustning till 2009 men att Banverket inte har rÄd.
- De vill pÄ nÄgot sÀtt tvinga oss och andra som anvÀnder banan att finansiera den statliga jÀrnvÀgen. Men vi Àr inte sÄ intresserade eftersom vi redan har stora kostnader för de spÄr som ligger inom vÄrt verksamhetsomrÄde uppe i Dannemora.
Lars Alm rÀknar med att det handlar om 10 miljoner kronor för att ÄtgÀrda terminalen i Dannemora.
- I det lÀget har vi svÄrt att förstÄ att vi ocksÄ ska behöva finansiera det som tillhör staten.
För företaget Àr dock frÄgan av stor vikt, och inte bara av miljöhÀnsyn.
- Det har ocksÄ vÀldigt stor betydelse ekonomiskt. Det Àr Ätminstone 20 kronor per ton billigare att frakta pÄ jÀrnvÀg, sÀger Lars Alm och berÀttar att tillgÄng till jÀrnvÀgen vÀgde tungt nÀr man beslutade sig för att satsa pÄ projektet.
I dag trafikeras banan av nio tÄg per dygn med massaved till Hargshamn och Hallstavik. Men om gruvbrytningen Äterupptas i Dannemora skulle det tillkomma fyra tÄg per dygn lastade med sammanlagt 5 000 ton malm.
Flera lokala politiker har engagerat sig i frÄgan och Margareta Rönnblom vid Regionförbundet Uppsala ska trÀffa representanter för Dannemora magnetit i nÀsta vecka.
- Det Àr klart att det Àr svÄrt att fÄ fram pengar men det hÀr mÄste lösas pÄ nÄgot sÀtt. Alternativet Àr lastbilar var sjÀtte minut och det Àr inget rimligt alternativ, sÀger hon.
Fakta/Historik:
JÀrnvÀgen pÄ strÀckan Dannemora- Hargshamn öppnades 1878 av det enskilda bolaget Dannemora-Hargs jÀrnvÀg (DHJ). Till en början förekom bÄde gods- och persontrafik pÄ hela strÀckan.
Banan byggdes med 891 mm smalspÄr men breddades till normalspÄr pÄ 60-och 70-talet.
1921 blev DHJ ett dotterbolag till Stockholm-Roslagens jÀrnvÀgar.
1951 övergick bolaget i statlig Àgo och Ätta Är senare uppgick man i SJ.
1960 upphörde all persontrafik pÄ banan och sedan dess har det enbart handlat om godstrafik.
Banan Àr i dag i sÄ dÄligt skick att man varit tvungen att sÀnka hastigheten frÄn 70 till 40 kilometer i timmen.
JÀrnvÀgen pÄ strÀckan Dannemora- Hargshamn öppnades 1878 av det enskilda bolaget Dannemora-Hargs jÀrnvÀg (DHJ). Till en början förekom bÄde gods- och persontrafik pÄ hela strÀckan.
Banan byggdes med 891 mm smalspÄr men breddades till normalspÄr pÄ 60-och 70-talet.
1921 blev DHJ ett dotterbolag till Stockholm-Roslagens jÀrnvÀgar.
1951 övergick bolaget i statlig Àgo och Ätta Är senare uppgick man i SJ.
1960 upphörde all persontrafik pÄ banan och sedan dess har det enbart handlat om godstrafik.
Banan Àr i dag i sÄ dÄligt skick att man varit tvungen att sÀnka hastigheten frÄn 70 till 40 kilometer i timmen.
SĂ„ jobbar vi med nyheter