Socialsekreterare pressas allt mer

Under 2009 ökade kommunernas utbetalningar av socialbidrag med 20 procent.
I en enkätundersökning som socialsekreterarnas fackförbund, Akademikerförbundet SSR, låtit göra anser en majoritet av de tillfrågade socialsekreterarna att behovet av socialbidrag ökat bland barn och ungdomar.
— Detta innebär en stor arbetsbelastning på socialsekreterarna i kommunerna. De hade redan innan den ekonomiska krisen en tuff arbetsmiljö. Det är nödvändigt att kommunerna prioriterar resurser till socialtjänsten för att de ska klara sitt uppdrag. Socialsekreterarna har rätt till en god arbetsmiljö, säger Christin Johansson, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Hon tror att risken är stor att det går ut över kvaliteten och rättssäkerheten.
— Ytterst riskerar det att drabba det de medborgare som har samhällets allra största behov av stöd och skydd, säger Christin Johansson.
Samtidigt tycker nästan hälften av socialsekreterarna att deras kommun satsar mindre på att förebygga utvecklingen.
— Detta visar på en kortsiktighet från kommunernas sida. Om barn och ungdomar på väg in i missbruk eller kriminalitet fångas upp tidigt kommer det att göra skillnad. Att minska på resurser för förebyggande insatser är alltid dålig politik och i synnerhet i dessa tider, säger Christin Johansson
Maria Käll är socialsekreterare och budget- och skuldrådgivare i Östhammars kommun. Till henne kommer allt från arbetslösa ungdomar som saknar rätt till a-kassa, människor som blivit utförsäkrade från försäkringskassan till pensionärer som behöver hjälp med bidrag till tandvård.
Hon känner igen mycket av det som beskrivs i undersökningen.
Sedan i mitten av oktober har trycket på socialförvaltningen i Östhammars kommun ökat.— Vi har sett att antalet ansökningar eskalerat, säger Maria Käll.
Trots den ökande pressen tycker Maria Käll att hon och övriga socialsekreterare har lyckats göra ett bra jobb.— Det är helt fantastiskt att vi lyckas hålla väntetiderna under två veckor. Jag tror det gäller att ha en grund i en arbetsmetodik som ger struktur i jobbet och att känna trygghet och stöd hos sina kollegor.

Samtidigt vet hon att den ökade arbetsbelastningen också ökar risken för ohälsa.
— Ingen klarar av en hög stressnivå hur länge som helst. Därför är det viktigt att ta fikapaus och lunchrast och undvika sjuknärvaro. Annars är risken stor att man går in i väggen.
Hon talar av erfarenhet. För ungefär sju år sedan erfor hon det själv efter att hon jobbat mycket och engagerat sig fackligt.
— Det blev svårt för mig att få en balans i det. Så jag har all respekt för vad en hög arbetsbelastning kan göra med en.
Hon tror att det kan dröja innan följderna av dagens arbetssituation märks.
— Än så länge går det. Men kom igen om ett halvår då kommer vi nog se mer av konsekvenserna av att folk blir utförsäkrade och mister sin sjukersättning. Det är oerhört frustrerande att se hur människor kommer i kläm utifrån beslut som regering och riksdag fattat om sjukpenning och sjukersättning. Det om något gör en frustrerad.

Socialsekreterare pressas allt mer

Socialsekreterare jobbar och stressar allt mer. Det senaste året har arbetsbelastningen ökat rejält och många känner att de inte har tid att göra ett professionellt jobb.