Östhammars kommun har sökt ersättning för kostnader för mottagande av ensamkommande barn, för kvartal 4 år 2016. Migrationsverket har avslagit delar av ansökan med motiveringen att kostnaderna inte kan tolkas in i vårdbegreppet om statlig ersättning. De kostnadsposter som avslås rör bland annat verksamhetschef, personalrepresentation, konsulttjänster, friskvårdscheck och avgifter för kurser och konferenser.
Men socialnämnden anser att det är fel att staten skjuter över delar av kostnaden för mottagande av asylsökande på kommunen. "För att personalen skall kunna ge ungdomarna den omsorg och vård som de behöver är de beroende av fortbildning" skriver socialnämnden i ett yttrande. Man ifrågasätter också att privat HVB-vård ersätts med full kostnadstäckning utan att företagen behöver specificera de anförda kostnaderna.
– Det här är ett uppdrag som vi gör för staten och nu har Migrationsverket sagt att vi inte får ersättningar för kurser, ledarskap och lite av varje. Då vill vi få det prövat i förvaltningsrätten, säger socialnämndens ordförande Kerstin Björck Jansson (C).
Det rör sig endast om 289 000 kronor, men det spelar enligt socialnämnden inte så stor roll.
– Det här handlar om principen vad man ska få ersättning för.
Socialnämnden gick plus 19 miljoner år 2016 på ensamkommande, just genom statligt stöd. Är det motiverat att driva den här frågan?
– Man ska inte blanda in den biten med överklagan. Det här är ett annat ärende. I år går vi dessutom back på arbetet med ensamkommande, säger Kerstin Björck Jansson.
Prognosen för socialnämnden pekar på ett nettounderskott med 15,4 miljoner kronor. Ensamkommande står för 3,7 miljoner kronor. Den enskilt största minusposten finns inom äldreomsorgen som går mot ett negativt resultat på 12,1 miljoner kronor.
– Vi har vetat hela tiden att vi inte aldrig kommer att klara budgeten eftersom vi inte fått kompensation för volymökningar och löneglidning.
I budgethandlingen framgår att det framför allt är det personalkostnaderna som ökat kraftigt jämfört med tidigare år – bland annat nämns hyrsjuksköterskor och ökad hemtjänst. Icke-budgeterade kostander för införande av ett nytt journalföringssystem står också för en del av förklaringen, i form av utbildningsinsatser och vikariekostnader.
– Men det är kostnader som är nödvändiga. Man kan inte vänta och säga vi har inte pengar. Får personalen inte rätt utbildning så att de kan hantera systemet är det värdelöst, säger Kerstin Björck Jansson.