Sommaren har varit regnig och kall. Något strandväder har det inte varit frågan om. Krogarnas uteserveringar är tomma och kioskerna upplever även de en tung sommar. Desto bättre har det gått för de guidade bussturerna i Forsmark som Vattenfall och Svensk Kärnbränslehantering (SKB) ger. Under veckodagarna fram till den 10 augusti håller man tre guidade bussturer om dagen. Hittills har trycket varit högt. Det har inte varit möjligt att få en plats utan bokning.
Utanför turistinformationen i Forsmarks bruk står ett fyrtiotal personer samlade. När bussen parkerar på asfalten bredvid turistinformationen småspringer folk fram till bussen, alla vill ha en så bra plats som möjligt. Guiden Sofie Edin hälsar deltagarna välkomna när de satt sig till rätta. Bussen svänger ut på väg 76 och kör söder ut. Sedan svänger den in mot kärnkraftverket.
När bussen passerar Forsmark 1 och Forsmark 2 berättar Sofie Edin att 90 000 liter vatten leds in till kylsystemet varje sekund. Vattnet leds sedan ut till biotestsjön och släpps ut två meter under havsytan för att de ska kylas ner så fort som möjligt. Kylvattnet är åtta till tio grader varmare än havet.
– Fiskar som abborre, gädda, braxen och björkna trivs här och växer snabbare än vanligt, men lax och strömming trivs inte här, berättar Sofie Edin.
Nästa anhalt är Forsmark 3. Bussen kör långsamt förbi reaktorn medan Sofie Edin berättar att vi färdas på Sveriges starkaste väg. Vägen ska klara av transporter på ett tusen ton. Enbart reaktortanken väger 750 ton. Färden fortsätter mot hamnen och SKB:s slutförvar av kortlivat radioaktivt avfall. Här samlar företaget uttjänt utrustning från kärnkraftverken. Det kan röra sig om luftfilter, ledningar, rivningsavfall och skyddskläder. Även röntgenutrustning från sjukhus förvaras här.
Alla kliver av bussen vid SKB:s kontor och plockar av sig metallföremål och lägger dem i en låda innan de passerar metalldetektorn. På utsidan får deltagarna en var sin hjälm och en skyddsmask. Om rökutveckling uppstår nere i slutförvaret måste utrymningen ske till fots och då tvingas deltagarna gå den en kilometer långa sträckan som leder till jordytan.
Bussen kryper ner mot slutförvaret. Här nere är belysningen svag. Temperaturen ligger på cirka tio grader. Sofie Edin leder gruppen till ett utställningsrum. Här illustreras och beskrivs hur slutförvaret av kärnbränslet ska byggas och hur bränslet ska kapslas in. I dag vågar några turister ställa frågor. Många gånger ställer människor inga frågor över huvud taget, berättar Sofie Edin. Mia Björnefors från Älvkarleby är på semester och besöker Forsmark tillsammans med sin make och dotter. Hon är nöjd med bussturen.
– Det är intressant att få se slutförvaret, jag har bara läst det som står i tidningarna tidigare. Här blev det tydligt, säger hon.
När bussen åker ut till biotestsjön får deltagarna veta att det finns 30-40 havsörnar i skärgården. De var bland annat skälet till att Vattenfall inte tilläts bygga vindkraftverk här. På vägen tillbaka till Forsmarks bruk passerar bussen en vädermast. 500 meter under den vill SKB bygga slutförvaret av utbränt kärnbränsle. Efter en timme och trekvart är bussturen över. Sofie Edin tackar för sig och turisterna skingras. Om en kvart startar nästa busstur.