Nätprovfisken i fjärden har genomförts sedan 1995. Resultatet visar att stora gösar helt försvunnit från provfiskefångsterna, och nu minskar även fångsterna av mindre och yngre gösar.
– Utvecklingen är mycket oroande. För att motverka den fortgående beståndsminskningen så bör fisketrycket på gösen minskas kraftigt. En fredning av gösen från både fritidsfiske och yrkesfiske skulle skapa förutsättningar för beståndet att återhämta sig, säger Ulf Bergström, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua) i ett pressmeddelande.
SLU-forskarna menar att både fritidsfiske och yrkesfiske efter gös främst är riktat mot stora individer, och ser det därför som troligt att ett högt fisketryck är den främsta orsaken bakom nedgången. Få stora gösar kan i sin tur ha lett till nedgång även hos ungfisk. Det nämns också att sälar under provfiskeperioden 1995-2017 har blivit allt vanligare, och en skarvkoloni har också etablerats.
– Det ökade predationstrycket från säl och skarv kan tänkas påverka gösbeståndet negativt. Skarven och sälen äter dock många olika fiskarter och vi har inte sett någon nedgång hos någon av de andra arterna i provfisket. Det förefaller alltså osannolikt att sälen och skarven skulle vara huvudorsak till den minskade förekomsten av stor gös, säger Noora Mustamäki vid SLU Aqua.
Ogynnsamma miljöförhållanden har också påverkat. Gösen föredrar grumligt vatten och vattnet i Galtfjärden har blivit något klarare under provfiskeperioden.
– Vattnet i Galtfjärden är dock fortsatt relativt grumligt jämfört med till exempel Åland där det finns gösbestånd som är starkare. Därmed förefaller det osannolikt att vattnet skulle ha blivit för klart för gösen, säger Noora Mustamäki.