Skräntärnor räddas med skrämsel

Helt nya och oväntade upplevelser väntar den örnhanne som gjort livet surt för skräntärnekolonin på Stenarna i Björns skärgård. I helgen placerades en skrämselapparat ut på kobben. En apparat som kan både blinka, ge ifrån sig allehanda ljud och faktiskt - vifta med armen.

Ulrik Lötberg och Gunnar Hjertstrand hjälps åt att montera och ställa in kameran.

Ulrik Lötberg och Gunnar Hjertstrand hjälps åt att montera och ställa in kameran.

Foto: Eva Nevelius

Östhammar2010-04-25 19:13

De senaste tre åren har skräntärnornas häckning misslyckats och det har inte blivit några flygfärdiga ungar. Förra året sattes en webbkamera för första gången ut på ön. Det visade sig att ett gråtrutpar och en havsörn kalasade på skräntärnornas ägg. Gråtrutarna har man fått tillstånd att skjuta men vad skulle göras åt havsörnen?

Svaret kom Gunnar Hjertstrand från Skärgårdsstiftelsen med och det är ett slags uppfostringsförsök. Med hjälp av webbkameran kommer ornitologerna att övervaka ön. När de ser att havsörnen landar kan de vid behov skrämma i väg den med hjälp av ljus, ljud eller en viftande flagga.
- Vi kommer bara att använda det här i nödfall. Men vi vill ha en möjlighet att få örnen att förstå att det här är en dålig plats att äta ägg på, förklarar Ulrik Lötberg från Upplands ornitologiska förening, deltagare i Projekt skräntärna.
Den här vårdagen har han, Lennart Söderlund, fågelskådare från Hållnäs och Gunnar Hjertstrand fått skjuts med fiskaren Kjell Holmkvist från Fågelsundet ut till Stenarna, den lilla kobbe som hyser Östersjöns största skräntärnekoloni.
Solen skiner men små isberg i de mest fantastiska former guppar runt i havet. Det blir en tuff match att släpa allt på plats. Förutom själva skrämslapparaten är det också webbkameran som drivs av en solcellspanel med laddningsbara batterier.

Skrämselapparaten är lite av ett hemmabygge och egentligen vet ingen av dem säkert hur det kommer att fungera. Men när allt till sist är på plats ropar högtalaren ut ett ljudligt ko-ko som får oss att spritta till ordentligt. Via webbkameran kan en kontaktperson i Trosa nu se både oss och det som sker på ön tydligt.
- Såvitt jag vet är det första gången man testar något sådant här. Vi vet inte om det kommer att få tillräcklig effekt. Men vi hoppas det, säger Gunnar Hjertstrand.

Även Ulrik Lötman har förhoppningar om att de ska vara lösningen på spåren.
- Det finns bara 7-8 skräntärnekolonier i Sverige och bara fyra stycken större. Skräntärnorna slår sig inte ner var som helst och i den här skärgården har de funnits sedan 40-talet. Man räknade tidigare med att 40 procent av de ungar som blev flygga i Sverige hade fötts här.
En mycket viktig koloni alltså. Och skräntärnorna är redan på plats. Fyra stora, vackra fåglar seglar runt ön den här dagen. Förhoppningsvis ska de i år få lugn och ro att häcka och få ungar som kan säkra artens överlevnad.

Skräntärna

Skräntärna (Sterna caspia) är världens största tärna. I norra Europa är den begränsad till Östersjön och dess kuster och skärgårdar som häckfågel. Arten har på senare år minskat i antal och Projekt skräntärna inleddes därför. Världsnaturfonden, Sveriges ornitologiska förening och ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseet samarbetar inom ramen för programmet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!