Skräntärnor drabbades av stormen Per
Skräntärnorna har misslyckats med årets häckning på Stenarna i Björns skärgård. Troligen beror det på att stormen Per drog med sig grus och skyddande vegetation.
En tredjedel av landets skräntärnsbestånd, drygt 200 fåglar, häckar på Stenarna i Björns skärgård i Tierps kommun. Varje sommar görs en inventering av de ovanliga fåglarna på häckningsplatsen.
- I år har det varit sämre än vanligt. Vi brukar märka 250 ungar, men nu märkte vi bara 120 stycken, säger Lennart Söderlund.
I vanliga fall brukar skräntärnorna lägga sina ägg runt den tionde maj. Äggen kläcks ungefär en månad senare. Men i år låg det fortfarande kvar 40-50 bon med okläckta ägg när inventeringen gjordes i juni.
- Vi har inte kunnat åka ut på grund av blåsten för att kontrollera hur det har gått. Men sena häckningar brukar av någon anledning gå sämre, säger Lennart Söderlund.
Tärnkolonin på Stenarna har ökat i antal de senaste 10-15 åren, men inventerarna märkte en viss tillbakagång förra året.
- Det är inget alarmerande. Vi ringmärkte ändå drygt 200 ungar då. Det som bekymrar mest är att häckningen inte verkar ha gått så bra nu, säger Lennart Söderlund.
Roland Staav på Naturhistoriska riksmuseet har länge engagerat sig i skräntärnornas utveckling i landet. Han tror att stormen Per bär skulden för årets misslyckad häckning.
- Stormen har tagit bort mycket grusmaterial och förändrat topografin. Utan vegetation exponeras bona och det blir svårare att skydda ungarna, säger han.
Roland Staav tror en annan anledning till att beståendet krympt de senaste två åren är att häckningsplatsen på Stenarna helt enkelt blivit för trångbodd.
- Det är möjligt att konkurrensen om plats ökat och att fåglar därför drivits bort, säger han.
En lösning är att locka tillbaka en del av skräntärnorna till den gamla häckningsplatsen på Klyndrorna utanför Gräsö. Där häckade fåglarna i femtio år, innan platsen övergavs för tjugo år sedan - troligen på grund av att hotet från minkarna blev för stort.
- Man kan sätta upp vättar och spela upp skräntärnornas läten när de kommer i april för att försöka locka dem tillbaka till Klyndrorna. Vi försökte det vid Nynäshamn i år, men då flög tyvärr ingen skräntärna förbi den vägen så därför hörde de inte lätet, säger Roland Staav.
FAKTA
Skräntärnan är den största av alla tärnor. Totallängd från näbb till stjärt är 48-55 centimeter, det vill säga något större än en fiskmås. Namnet kommer av att tärnan ger ifrån sig ett ljudligt skrän.
I Östersjön finns kolonier i Estland, Finland och Sverige. I Sverige finns cirka 600 par, utspridda på sju kolonier. Under vintern flyttar tärnorna cirka 600 mil till Västafrika.
Skräntärnorna lever främst av abborre, mört och strömming och fiskar i grunda kustområden eller kustnära sjöar.
Skräntärnan är den största av alla tärnor. Totallängd från näbb till stjärt är 48-55 centimeter, det vill säga något större än en fiskmås. Namnet kommer av att tärnan ger ifrån sig ett ljudligt skrän.
I Östersjön finns kolonier i Estland, Finland och Sverige. I Sverige finns cirka 600 par, utspridda på sju kolonier. Under vintern flyttar tärnorna cirka 600 mil till Västafrika.
Skräntärnorna lever främst av abborre, mört och strömming och fiskar i grunda kustområden eller kustnära sjöar.
Så jobbar vi med nyheter