SKB:s provborrningar visar höga spänningar i Forsmarksberget
5 000 meter med borrkärnor har nu tagits upp vid Svensk kärnbränslehanterings provborrningar i Forsmark. Resultaten hittills visar på ett ovanligt sprickfritt berg. Samtidigt är spänningarna i berget höga.
Hittills har berget visat sig ha förhållandevis få sprickor. Vid hål nummer fem har till exempel ett 40-tal av de tre meter långa borrkärnorna varit hela, ett mycket ovanligt resultat enligt borrchef Göran Nilsson.
Dessutom har det visat sig att det berg som undersökts inte släpper igenom mycket vatten på större djup. Just vattengenomsläppligheten är viktig vid bygget av ett eventuellt slutförvar. Om det blir läckage finns det en risk att vatten för med sig radioaktiva ämnen till ytan.
Vattenfritt berg
Men i Forsmark är berget så torrt att det stundtals varit svårt att ta prover för att avgöra bland annat salthalt.
- Det finns helt enkelt inget vatten att provta, säger Göran Nilsson.
Hypotesen när det gäller Forsmarksområdet är att det handlar om en tektonisk lins med ganska homogen berggrund. Det är för att ta reda på om hypotesen stämmer på djupet som man nu genomför bland annat kärnborrningar ner till ca 1 000 meter.
- Det är som att lägga ett pussel. Du får en bit i taget och när det har kommit så långt att vi kan se vad pusslet föreställer - då har vi nått målet, säger platschef Kaj Ahlbom.
Han beskriver en känslig balansgång. Samtidigt som SKB vill ha så mycket kunskap som möjligt vill man undvika att borra sönder fint berg.
Diskuterar exakta förvaringen
- Varje borrhål är en potentiell säkerhetsrisk i framtiden och det kan bli diskussioner om att man vill ha ett säkerhetsavstånd från borrhålen till själva förvaret.
SKB har också börjat fundera över var inom området slutförvaret kan placeras. För tillfället prioriteras de norra delarna, de som ligger närmast industriområdet.
- Vi tänker oss att ovanjordsdelen skulle ligga antingen där barackbyn ligger idag eller intill SFR (lagret för låg- och medelaktivt avfall), förklarar Kaj Ahlbom.
Från ovanjordsdelen leder en tunnel ner till förvaret under jord. Detta skulle i Forsmark kunna placeras på ungefär 400 meters djup. Orsaken till att man föredrar att inte lägga det djupare är att spänningarna i berget är högre än normalt här, och spänningarna ökar ju större djupet är.
Uttrycker tveksamhet
- Bergsspänningarna är det enda vi har hittat som skulle kunna vara negativt för Forsmark i det här sammanhanget. Det kommer att innebära att man måste förstärka berget lite extra om man ska bygga ett förvar här, säger Kaj Ahlbom.
Förstärkningarna behövs för att undvika ras under den tidsperiod när människor vistas nere i förvaret.
Om SKB är nöjda med det som hittills framkommit i Forsmark så visar OSS, opinionsgruppen för säker slutförvaring, betydligt större tveksamhet till värdet av resultaten.
- Man har inte börjat med att ta fram kriterierna för vad man letar efter för ett berg. Nu verkar det som om bedömningarna anpassas löpande efter vad man hittar, och då tycker man att det man hittar är bra, säger ordförande Guy Madison.
FAKTA
SKB, Svensk kärnbärnslehantering AB provborrar på två platser i landet, Oskarshamn och Forsmark. I Oskarshamn har man hittills borrat fyra kärnborrhål på Simpevarpshalvön och kommer nu att gå vidare med provborrningar i Laxemarsområdet.
I Forsmark räknar man med att borra sammanlagt ca 14 kärnborrhål innan platsundersökningen är klar. Borrningarna har pågått dygnet runt måndag till torsdag sedan sommaren 2002. Just nu planerar man för hål nummer sex som kommer att ligga nästan mitt i barackbyn i Forsmark.
Målet med provborrningarna är att hitta en plats för att anlägga ett slutförvar för använt kärnbränsle från våra svenska kärnkraftverk.
Så jobbar vi med nyheter